TT-Inrikes

Klimatförändring bakom vår arts uppkomst

TT-Inrikes Artikeln publicerades

För drygt 300 000 år sedan hade klimatet blivit torrare över stora delar av Afrika. Detta tycks ha lett till uppkomsten av vår egen art, Homo sapiens, enligt nya studier. Bevisen är bland annat nya typer av avancerade av stenredskap som dyker upp för första gången.(TT)

Studierna, som publiceras i Science, har utförts i Riftsänkan i Kenya, på en fyndplats som heter Olorgesailie.

Där fann forskarna att klimatet började förändras kraftigt för 800 000 år sedan.

Sedimenten antyder att området fram till dess hade riklig nederbörd, jämnt fördelad över året, vilket skapade en miljö dominerad av stora flodslätter. Därefter föll regnen allt mer oregelbundet, området blev allt torrare och flodslätterna förvandlades till torra gräsmarker.

Som en följd av detta förändrades faunan. Många stora djur, exempelvis flera arter av elefanter och hästdjur försvann och ersattes av något mindre växtätare, framför allt antiloper.

Detta tycks ha gjort tillvaron svår för människorna i området - vilket ledde till en dramatisk förändring för cirka 320 000 år sedan.

Redskapsrevolution

Då försvann plötsligt de stora droppformade handyxorna, en typ av redskap som utvecklades redan för 1,76 miljoner år sedan och som varit allenarådande sedan dess.

De ersattes av mindre, mer sofistikerade handredskap, som var mer noggrant gjorda och mer specialiserade. Några var helt klart avsedda som spjutspetsar, andra kan ha använts för att preparera djurhudar.

Det intressanta är att vår egen art, den moderna människan Homo sapiens, antas ha uppstått ungefär vid denna tidpunkt. De äldsta kända fossilfynden av Homo sapiens är cirka 300 000 år gamla.

Klimatet drivande faktor

Forskarna drar slutsatsen att det var klimatförändringarna som var den drivande kraften bakom artens födelse. Det allt torrare klimatet ledde till en urvalsprocess som tycks ha gynnat ett mer komplext beteende, inklusive förmågan att tillverka mer avancerade redskap.

Ytterligare en detalj som talar för detta är att människorna vid den här tidpunkten började hämta material långväga ifrån för att göra redskapen.

De äldre handyxorna gjordes av stenarter som fanns i det omedelbara grannskapet. De nya redskapen däremot gjordes ofta av obsidian, en bergart som bildas av lava och som inte fanns vid Olorgesailie. Människorna måste alltså ha vandrat långa sträckor för att få tag på materialet, eller så bytte man till sig obsidian från andra människor.