Insatser mot provfusk kom för sent

Syftet med nationella prov är att betygssättningen ska bli likvärdig och rättvis, oavsett skola och ort. Sedan i år har provresultaten dessutom fått en större vikt i betygssättningen.

Provens värde urholkas naturligtvis om reglerna inte följs, vilket har hänt upprepade gånger de senaste åren. Provuppgifter och facit har kommit på avvägar och spridits i förväg bland elever via sociala medier. Vårterminen 2017 och vårterminen 18 blev i totalt tio fall spridningen så stor att skolorna fick använda ersättningsprov i stället.

Missar på skolan

Inräknat diverse misstag och därmed risk för otillåten spridning blir problemet ännu större. Från 2017 finns 55 incidenter dokumenterade hos Skolverket och under vårterminen 2018 42 fall, enligt Riksrevisionen.

Brister i provhanteringen kan till exempel betyda att proven inte varit inlåsta eller att lärare av någon anledning låtit elever ta del av provuppgifter.

Senare utskick

Trots alla signaler om ett växande problem dröjde det innan Skolverket drog i nödbromsen. Först denna höst har Skolverket tillräckliga rutiner på plats. Samarbetet med Skolinspektionen för att stävja fusk var igång först i våras.

Skolverket har i år bland annat senarelagt utskicken av prov och tidpunkt för när försändelserna får öppnas. Facit skickas också ut senare och vissa prov ska ha samma starttid i hela landet.

Men Riksrevisionen är inte helt nöjd. Den efterlyser tydliga riktlinjer för när misstänkt fusk ska polisanmälas och rekommenderar också att Skolinspektionen att se över hur komvux (inklusive SFI) hanterar de nationella proven.

Hur det går med de nationella proven detta läsår återstår att se. De allra flesta skrivs under vårterminen.

TT