Gymnasielagen tär på ensamkommande

Den juridiska osäkerheten kring den nya gymnasielagen orsakar en både lång och plågsam väntan för många av de ungdomar den berör, enligt Rädda Barnen.

Har underkänt

Gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet genom studier. Omkring 9 000 personer, främst afghaner, berörs.

Men två av fyra migrationsdomstolar har underkänt lagen eftersom den ansågs för rättsosäker och har vägrat att använda den. Dessa ärenden ligger nu hos Migrationsöverdomstolen, som kommer att fälla det slutgiltiga avgörandet. Det finns än så länge inget besked om när detta kan bli.

Under tiden avgör Migrationsverket inga ärenden enligt gymnasielagen, utom ansökningar som är "uppenbart ogrundade" och därmed får avslag.

"Ett lotteri"

Av 197 samtal från barn och unga till Rädda Barnen i sommar har de flesta handlat om lagen. Även på boenden och i andra verksamheter där Rädda Barnen möter ensamkommande märks ängslan.

Men lagen upplevs också som orättvis då ett flertal kriterier behöver vara uppfyllda för att man ska kunna söka.

Krav riva upp

Gymnasielagen var "ett bra försök" att hjälpa ensamkommande som väntat länge på asylbeslut, säger hon.

Gymnasielagen drevs igenom i riksdagen av regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Sverigedemokraterna har kallat den en "praktskandal" och Moderaterna har krävt att den rivs upp. Även Liberalerna och Kristdemokraterna har varit djupt kritiska.

TT