Utredare: Förläng polisutbildningen

Redan i regeringsförklaringen 2014 utlovades att den eftergymnasiala polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Inrikesminister Anders Ygeman (S) välkomnade därför som väntat utredarens slutsatser.

En termin till

Polisutbildningen föreslås bli "en högskoleutbildning på grundnivå med en omfattning på tre år". Dagens utbildning är på fem terminer varav sex månader utgörs av praktik, så kallad aspirantutbildning.

Förslaget blir inte så mycket dyrare för staten, enligt utredaren Petra Lundh, eftersom polisstudenterna i framtiden inte ska få betalt av arbetsgivaren under praktiken utan att de ska ta studiemedel även då.

Omgörningen av utbildningen skulle också innebära att polisstudenter i framtiden ges andra möjligheter att läsa vidare men också att de ges möjligheter att forska. Generellt skulle det på sikt leda till att forskningen om polisen stärks, enligt Petra Lundh.

Start 2018

Enligt utredningen kan den omgjorda utbildningen starta höstterminen 2018. De sökande måste vara svenska medborgare, de får inte vara dömda för brott och ska klara sig igenom en "säkerhetsprövning med registerkoll".

För att antas måste man också ha godkänt betyg i samhällskunskap och historia, leva upp till "vissa medicinska krav", ha "viss fysisk förmåga", kunna simma och ha b-körkort.

Studenter som begår brott under utbildningen ska kunna stoppas från att gå vidare.

M kritiskt

Utredaren tycker att utbildningen även i fortsättningen ska bedrivas vid flera olika högskolor och universitet.

Regeringen anser att poliser behöver en högskoleutbildning, eftersom yrket ställer allt högre krav på förmågan att ta till sig kunskap, kritiskt granska och analysera information, identifiera problem och hitta lösningar.

Men Moderaterna är kritiska mot akademiseringen.

Hon anser att dagens utbildning "fungerar väldigt väl" och det man hellre bör satsa på än mer teori är "verklighetsbaserad träning".

TT