Föräldrar styr studenters studieval

Sannolikheten för att en ung människa börjar plugga på högskola bestäms fortfarande i hög grad av hur lång utbildning föräldrarna har. Däremot har det blivit nästan lika vanligt bland dem med utländsk bakgrund som svensk bakgrund att satsa på akademiska studier.(TT)

Publicerad 2 juni 2015

Den sociala snedrekryteringen är densamma som för tio år sedan, konstaterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i sin årsrapport. Slutsatsen dras efter att ha jämfört årskullarna födda 1979 och 1988, det vill säga dem som kunnat följas upp till 25 års ålder.

Bland 88:orna var det totalt 44 procent som hade börjat i högskolan senast vid 25 års ålder. Men bland dem som hade en forskarutbildad förälder var andelen 84 procent. Bland barn till dem med endast folkskola eller grundskola var andelen 22 procent.

Annons

Mest kvinnor

Men det är mycket vanligare bland kvinnor att ta steget till högskolan. Därför kan man säga att dottern till en forskarutbildad med största sannolikhet går vidare till universitet eller högskola. Söner till lågutbildade gör det i minst utsträckning.

Din bakgrund påverkar också vad du utbildar dig till vid högskolan. UKÄ pekar på att högutbildades barn är överrepresenterade på prestigeutbildningar som läkarprogrammet. Barn till lågutbildade är däremot väl representerade på utbildningar till yrkeslärare och förskollärare.

Utländsk bakgrund

Studenter med utländsk bakgrund - första eller andra generationens invandrare - har varit en annan påtagligt underrepresenterad grupp i högskolan. Men skillnaden gentemot dem med svensk bakgrund har minskat betydligt, konstaterar UKÄ. I kullen född 1988 hade 41 procent av dem med utländsk bakgrund börjat plugga före 25 års ålder. Bland dem med svensk bakgrund var andelen 44 procent. Snittet för dem med utländsk bakgrund dras ned av dem som kommit till Sverige i skolåldern, och alltså haft en större språklig utmaning.

Annons