FN:s António Guterres kämpar i motvind
Mötet är en chans för Guterres att visa ledarskap i den svåra och splittrande frågan om kriget i Syrien. Det sker en vecka efter att USA, Frankrike och Storbritannien attackerade syriska positioner som svar på regimens misstänkta kemvapenattack i Douma i början av april.
””
Hopp om personkemi
Engelbrekt påpekar att besluten om just Syriens framtid främst fattas i rådets fem permanenta medlemmars huvudstäder. Och de är låsta i sina positioner, där Moskva är allierat med den syriske ledaren Bashar al-Assad.
””
Engelbrekt tror att generalsekreteraren har större möjligheter att leverera resultat från Backåkra om han tar upp långsiktiga strategiska frågor som framtiden för de fredsbevarande insatserna och flyktingfrågan. Men de senaste dagarna har det varit tydligt att konferensen kommer att överskuggas av Syrienkrisen.
Freden först?
Mötet äger rum i en tid då våldsamheterna i Syrien gått in på sitt åttonde år och miljontals människor är på flykt. FN:s säkerhetsråd har gång på gång lamslagits av veton och Guterres - likt sin företrädare - har manat till lugn och besinning. Men han har även varnat för att Mellanösterns kaos hotar världsfreden.
””
Och Syrien är inte det enda molnet på Guterres himmel. Parallellt tampas han med att reformera FN-kolossens byråkrati samt hantera terrorism och frågan om humanitärt tillträde i krigszoner. Konflikthärdarna Kongo-Kinshasa, Jemen, Sydsudan och Burma dyker regelbundet upp på säkerhetsrådets agenda - liksom det möjliga kärnvapenhotet från Nordkorea. Lägg därtill de allvarliga anklagelserna om sexuella övergrepp som förts fram mot FN-soldater i bland annat Centralafrikanska republiken.
Generalsekreterarens uttalande vid tillträdet i januari 2017 om att alltid sätta "freden först" känns emellanåt långt borta.
Dalande förtroende
68-årige Guterres, som tidigare varit premiärminister i Portugal samt chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, beskrivs ofta som en stabil och humanitär kraft, men det är tydligt att han hittills inte förmått att göra några stora avtryck på det som kallats världens svåraste jobb.
Hans uppdrag försvåras av den hätska stämningen i säkerhetsrådet, som resulterat i att FN ofta beskrivs som tandlöst och handlingsförlamat. Att säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar - som i sig anses spegla en föråldrad världsbild - har vetorätt väcker irritation i många länder. I USA, som är FN:s största bidragsgivare, har andelen som anser att FN gör ett bra jobb sjunkit från 58 procent 2002 till 34 procent i år, enligt opinionsinstitutet Gallup.
TT
