Esrange lever på rymden

Raketen Imperial Orion är redo att rullas in i avfyrningsrampen. Vid uppskjutningen ska den nå en höjd på 100 kilometer och tillbringa tre minuter i tyngdlöshet, innan den så småningom landar inom Esrange nedslagningsområde, ett område stort som hela Gotland.

I över ett år har studenter från olika universitet i Europa förberett sig för den här dagen. Raketen är laddad med deras experiment. Nervositet och förväntningar hänger i luften. En grupp ska skicka upp grodägg. Studenterna från KTH satsar på två diskar med kameror som ska skjutas ut från raketen, där den ena ska spåra den andra med hjälp av ljus.

Viktig kunskap

Varje år skjuts i snitt tio raketer från Esrange med olika experiment inom grundforskning, varav några är studentprojekt.

En del experiment är biologiska: Hur påverkas balanssinnet hos grodyngel av att vara i tyngdlöshet? Andra är tekniska, som hur olika metallegeringar fungerar.

På basen släpper man även iväg forskningsballonger. Den största är fullt utvecklad dubbelt så stor som Globen.

Ballongerna används bland annat till miljö- och klimatforskning. Men det var också med hjälp av ballonger som japanska rymdstyrelsen, Jaxa, testade två prototyper till nya överljudsplan. Varje plan kostade 85 miljoner kronor att producera och när de kraschade i backen fanns inte mycket kvar.

Hamnade fel

Esrange är en civil bas, så inga militära hemligheter kan avslöjas om ett experiment hamnar fel. Den geopolitiska situationen har ändå gjort det känsligt att skicka iväg något som landar i Ryssland. Men det har hänt.

Den tredje verksamheten vid Esrange är satellitövervakning. 13 av 14 varv en satellit gör på ett dygn kan observeras från området. I framtiden finns en förhoppning i rymdkretsar om att även skicka upp små satelliter. En regeringsutredning pågår.

Nya aktörer

De senaste åren har ländernas rymdstyrelser hamnat under press, när andra saker prioriteras i ekonomin. Samtidigt kommer privata aktörer in, med andra mål och kapital att förverkliga vad de vill. Allt från innehållet i våra smarta telefoner till böndernas gödselmaskiner kommer på sikt att styras helt med satelliter.

Hur gick det då för KTH-studenterna?

TT