TT-Inrikes

Elevers svårigheter ska upptäckas tidigare

TT-Inrikes

Regeringens nya lagförslag ska garantera stöd till barn med läs, skriv och räknesvårigheter i yngre åldrar. Men förslaget får kritik för att vara för otydligt. - Jag är rädd att det uppstår för många gråzoner, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.(TT)

Artikeln publicerades 16 augusti 2017.

I huvudsak innebär förslaget att barns språkkunskaper och matematiska tänkande ska kartläggas redan i förskoleklass. Behöver barnet stöd garanteras sedan åtgärder med speciallärare. Uppföljningar och bedömningar ska sedan göras fortlöpande.

Förslaget ger lärarna rätten att själva ta beslut om att sätta in stöd. Tanken är att förändringarna ska vara på plats till höstterminen 2018.

– Inget barn ska falla mellan stolarna, och lärare ska ha mandat att sätta in det stöd som man ser att en elev behöver. Många lärare vittnar om att de larmat om att en elev behöver stöd, men stödet har inte kommit på plats förrän i högstadiet, och då har ofta små problem vuxit till stora, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till TT.

Hög arbetsbelastning

Rätten till särskilt stöd finns redan i Skollagen, men Fridolin anser att det ofta inte sätts in i tid. När förslaget utreddes kritiserades det av Skolverket för att vara en "dubbelreglering".

Även Lärarförbundet riktade kritik och menade att problemet inte var att upptäcka elevernas behov, utan snarare bristen på tid och den höga arbetsbelastningen.

Fridolin tror dock att de satsningar man redan genomfört på mer personal och specialpedagogisk kompetens, samt de extra 130 miljoner som man planerar avsätta i budgeten för 2018 kommer att räcka.

– Det här är inte gratis och det krävs att det finansieras. Det här ska kunna bli en avlastning för lärarna. Skolinspektionen har ansvar att följa upp det här, och kan förelägga vite eller till och med stänga en skola. Det kan komma att svida för dem som inte följer garantin, säger han.

Lärarnas riksförbund anser att förslaget lämnar för många frågetecken om huruvida ett barn verkligen har rätt till stöd.

– Jag skulle vilja se en ökad tydlighet. Det tror jag skulle hjälpa lärare att kräva stöd av huvudmannen. Jag är rädd att det uppstår för många gråzoner, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

Vill förändra utbildning

Dyslexiförbundet välkomnar lagförslaget, men vill även att regeringen förändrar lärarutbildningen så att kurser om funktionshinder, som exempelvis dyslexi, blir obligatorisk.

– "Äntligen" är mitt ord för dagen. Vi har kämpat för det här i många år, säger förbundsordförande Bengt-Erik Johansson.

Gustav Fridolin uppger för TT att han är beredd att titta på en sådan förändring av lärarutbildningen.