Början på högstadiet riskerar bromsa eleverna

Det är Skolinspektionen som undersökt hur skolor lämnar över och tar emot information om elever som ska börja på högstadiet. Granskningen omfattar 17 skolor och är alltså inte heltäckande. Men den ger en tydlig fingervisning om vilka brister som finns.

Ett problem är att överlämningar oftast fokuserar på elever med stödbehov. Elever som har särskilt lätt för sig eller befinner sig i mittfåran uppmärksammas mindre eller inte alls, trots att alla elever har rätt att utvecklas utifrån sin nivå och förmåga. Men det är inte heller säkert att elever som behöver stöd får det på den nya skolan. Lärarna på en av skolorna berättar att de känner till om en elev har dyslexi men vet inte vilka stödinsatser eleven haft.

Vill ge ny chans

Det förekommer också att den gamla skolan skickar med osaklig information, där elever beskrivs som "intrigmakerska", "lat" eller "normalbegåvad".

Vill inte veta

Samtidigt händer det att elevernas nya lärare tackar nej till information, och inte ens tittar på betygen eftersom de inte ses som tillförlitliga.

Skolinspektionen pekar också på att endast två av de 17 granskade skolorna samverkade med berörda mellanstadieskolor för att få en röd tråd i undervisningen. Vanligt är i stället att eleverna får ägna mycket tid åt att repetera i början av årskurs sju. Lärarna lägger sig för säkerhets skull på en nivå där alla kan hänga med. Påfallande ofta är det matematiken som eleverna nämner i det sammanhanget.

TT