90-talet beskylls för lärarkris

Det tidiga 90-talets idéer om skolan präglades av tanken att elevens egen lust och motivation skulle vara ledande, snarare än lärarens berättande. En idé som lever kvar och nu måste granskas, menar Per Kornhall, oberoende expert i skolfrågor.

Elever drabbas

Enligt Per Kornhall har tankesättet bakbundit lärare som besitter stora ämneskunskaper och vissa elevgrupper har lämnats utanför.

I en debattartikel i Dagens Nyheter kritiserar pedagogikprofessorn Jonas Linderoth bland annat statens offentliga utredning "Skola för bildning" från 1992, som han menar bidragit till att lärarnas status underminerats.

Ulf P Lundgren, seniorprofessor emeritus vid Uppsala universitet och ordförande för Läroplanskommittén som gav ut "Skola för bildning, anser inte att pedagogiken är skyldig till nuvarande lärarkris.

Politisk styrning

Skepticism i kåren

Åsa Fahlén är ordförande för Lärarnas riksförbund och jobbade som gymnasielärare från 1997 fram till förra terminen. Hon anser att 90-talets pedagogik gjort skada, men att det börjar ändras.

Enligt Åsa Fahlén har både svaga elever och läraryrkets status tagit skada av att lärarna haft en mer undanskymd roll. Hon menar även att det finns ett missnöje med pedagogikforskningen inom lärarkåren.

TT