TT-Ekonomi

Forskarrapport: Integrationen inte misslyckad

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Integrationen av flyktingar i Sverige kommer sannolikt aldrig mer att gå så snabbt som på 1980-talet, men att som många politiker beskriva den som misslyckad i dag är överdrivet, hävdar forskaren Joakim Ruist.(TT)

Ruist har i en ny rapport från ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) granskat hur lång tid det tagit för de olika flyktinggrupperna från början av 1980-talet fram till 2015 att integreras eller i praktiken: hur snabbt flyktingarna fick jobb och blev självförsörjande. För de som kom till Sverige 1982-88 var sysselsättningen minst 60 procent efter 2-3 år för män och 5 år för kvinnor. För de som kommit senare har det tagit mycket längre tid, men variationerna mellan ursprungsländerna är stora. I de mest framgångsrika grupperna har sysselsättningen vid enskilda tidpunkter varit 40 procentenheter högre än de minst framgångsrika.

Stabil integration

Vad som gör att vissa grupper klarar sig bättre än andra har inte kunnat klarläggas, enligt rapporten. Formell utbildning verkar spela mindre roll, medan tänkbara, dock inte verifierade förklaringar, är typen av flyktingar som kommer till Sverige, den generella utbildningsnivån i ursprungslandet och graden av diskriminering i Sverige.

En av rapportens slutsatser är att integrationen under den senaste 20-årsperioden varit stabil. Detta trots att mängder av enklare jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit och att flyktingarnas andel av den förvärvsarbetande befolkningen mer än tredubblats.

Alltid svårt

"Att det blir fler flyktingar i landet ser alltså inte ut att göra integrationen på arbetsmarknaden nämnvärt svårare", skriver Ruist som inte håller med om att dagens integration har misslyckats.

– Integration har alltid varit svårt och allt vi vet om situationen i andra länder säger att det är svårt där också. Vi gör redan väldigt mycket i Sverige och vi forskare har inga nya lösningar. Om vi då upprepar att "nu måste det bli bättre" så lägger det press på politikerna att lägga fram en massa förslag som kanske inte blir bra.

När hela flyktinggruppens bidrag till den offentliga ekonomin, till exempel i form av inkomstskatter, dras från kostnaderna (främst transfereringar och välfärdstjänster) uppstod 2015 ett minus på drygt 41 miljarder kronor eller 1 procent av BNP. Andelen var densamma 2007 trots färre flyktingar. Enligt en prognos förväntas flyktingar som kommit till Sverige på senare tid leva i snitt 58 år här och utgöra en nettokostnad för de offentliga finanserna med 74 000 kronor per person och år. I rapporten påpekas dock att det kan finnas dynamiska effekter som inte tagits med i beräkningarna.

Mest framgångsrika har flyktingar från forna Jugoslavien, Etiopien/Eritrea och Iran varit. Minst framgångsrika är flyktingar från Somalia och Irak.

Förändrad arbetsmarknad

Rapporten ger en klar bild av hur arbetsmarknaden för flyktingar förändrats de senaste decennierna, 1990 arbetade 30 procent av de manliga flyktingarna inom tillverkningsindustrin. 2015 var andelen 5 procent. I dag är de vanligaste yrkena undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare.

Den slår delvis också hål på myten att kvinnliga flyktingar hamnar i bestående utanförskap. Eftersom många är i barnafödande ålder när de anländer till Sverige tar det lång tid att överbrygga glappet till männen, men efter 20 år är de i kapp och i vissa fall överstiger kvinnors sysselsättning männens.