Spionen som inte kom in från kylan

En tjänsteman på Säpo lämnar hemligstämplade handlingar till Sovjetunionen. Motivet, hämnd och pengar. Priset, en evig stämpel som landsförrädare. Den före detta spionen Stig Bergling har avlidit, 77 år gammal.(TT)

Publicerad 29 januari 2015

Det var ett liv fullt av dramatik och innehöll alla ingredienser för en spionroman, men med ett högt pris. Yrkeskarriären tog Stig Bergling 1969 till Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, numera Säpo. Under FN-tiden i Beirut kom han i kontakt med sovjetisk underrättelsetjänst och i Östberlin fick Bergling sin spionutbildning.

Han kunde sedan smuggla ut en beskrivning av Sveriges befästningar vilket gav 16 000 kronor. Totalt skulle Bergling tjäna 68 000 kronor på spioneri.

Annons

Sven-Åke Hjälmroth, Säpochef 1976-1987, anser att Bergling orsakade stor skada.

Stor inverkan

””

I mars 1979 greps Bergling av israelisk säkerhetspolis och dömdes till livstids fängelse för grovt spioneri.

Berglings historia tog 1987 en ny dramatisk vändning med hjälp av dåvarande frun Elisabeth. Förklädda rymde de under en permission från Säpos bevakning och tog sig till Ryssland. I kölvattnet fick justitieminister Sten Wickbom och Kriminalvårdsstyrelsens chef Ulf Larsson avgå.

Ensam man

””

De träffades i samband med självbiografin "Aldrig mera fri". Då hade Bergling två år tidigare återlämnat sig själv till Sverige.

””

Bergling fick sitta tre år innan han blev en fri man. Sina sista år levde han under annat namn på ett äldreboende, märkt av Parkinsons sjukdom. I intervjuer uppvisade han aldrig någon ånger, trots massivt hat från omgivningen.