Därför upprepas inte historisk räntechock

På 90-talet låg räntorna skyhögt över vad varje svensk kan föreställa sig i dag. 30-åringar tittar lite klentroget på gamlingar som berättar om boräntor på tvåsiffriga nivåer, men faktum är att 1995 låg Riksbankens styrränta på cirka 8,5 procent. Boräntorna låg över 10 procent då. Frågan är om det kan bli så igen.

Riksbanken kommer att höja räntan, från dagens minusränta med små steg upp till något. Riksbankschefen Stefan Ingves själv har sagt att han tycker att en normalränta bör ligga på mellan 2,5 och 4 procent. Det innebär att svenska bolånetagare kommer att få betala mer för sina bolån.

Räntorna har sjunkit

Robert Boije tror dock inte på några tvåsiffriga räntenivåer igen, i alla fall inte inom överskådlig tid.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, kan inte heller tro att räntan kommer upp i de nivåer som rådde på 90-talet.

"Normala räntenivåer" har fått en helt annan innebörd än på 90-talet, konstaterar han.

Ekonomiska problem

Dessutom, påpekar han, så hade Sverige faktiskt problem i ekonomin på 90-talet.

Irma Rosenberg, doktor i nationalekonomi och tidigare vice Riksbankschef, var med på den tiden räntan låg så högt.

Hon är helt inne på samma linje som Robert Bergqvist. Sedan Riksbanken bytte från fast växelkurs till inflationsmål för penningpolitiken i början av 1990-talet har förutsättningarna ändrats.

Visst kommer kriser i både vår och omvärldens ekonomi, men räntan kommer inte skena för det, tror hon.

Men frågan är om det finns något otäckt som skulle kunna göra att räntan stiger mer än väntat.

Robert Bergqvist tycker också att det är svårt att föreställa sig ett scenario som påverkar räntan kraftigt uppåt.

TT