TT-Ekonomi

Danska banker bävar inför Nordea

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Danska banker bävar för att storbanken Nordea flyttar huvudkontoret till Köpenhamn. Med Nordeachefen Casper von Koskull och hans stab följer nämligen en balansräkning på 6 340 miljarder kronor, som kan blåsa upp myndighetskraven på hela sektorn. Utåt säger danska banker inte mycket.(TT)

Utåt säger danska banker inte mycket. Men de är oroliga, enligt Jesper Rangvid, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn (CBS).

– De är oroliga över att systemrisken blir så stor att finansmyndigheten och politiker börjar prata om att göra systemet säkrare, säger han.

Den danska banksektorn betalar i dagsläget omkring en miljard euro, cirka tio miljarder kronor, i en årlig så kallad resolutionsavgift. Pengarna ska skydda skattebetalare från stora kostnader vid en eventuell bankkris.

– Det kommer bli en förändring. När Nordea kommer blir det per automatik en höjning, säger Rangvid om denna avgift.

Notan kan fortsätta uppåt

Initialt handlar det om ett par miljarder kronor i höjning. Men notan kan mycket väl fortsätta uppåt - precis som i Sverige, befarar professorn.

En lösning på sikt skulle enligt Rangvid kunna vara att Danmark, trots att man inte är ett euroland, ansluter sig till EU:s bankunion. Då skulle landet få tillgång till en europeisk fond för att hantera banker i kris.

Fast Rangvid är tveksam till om Danmark politiskt är redo för ett sådant steg.

– När ett land går med i bankunionen lämnas väldigt viktiga beslut som i dag fattas av nationella myndigheter över till internationella myndigheter, säger Rangvid.

Danmarks näringsminister Brian Mikkelsen fortsätter samtidigt att kampanja för att locka Nordea till Köpenhamn. Han tror inte att banken skulle utgöra någon systemrisk för landet, trots att bankens balansräkning är dubbelt så stor som dansk BNP.

– Nordea är en välskött bank och vi har utvecklat ett regelverk för systemviktiga finansiella institutioner som kommer att hantera en allvarlig kris om den skulle uppstå, säger Mikkelsen enligt nyhetsbyrån Reuters.

Halvfärdig lösning

Riksbankschefen Stefan Ingves beskriver EU:s bankunion som den ser ut i dag som en halvfärdig lösning, som bland annat saknar en fungerande insättningsgaranti på europeisk nivå.

– Vem betalar när du får problem? frågar han retoriskt när TT tar upp frågan i samband med presentationen av Riksbankens stabilitetsrapport i onsdags.

Ur ett svenskt perspektiv är bankunionen dessutom problematisk när det gäller själva styrstrukturen, enligt Ingves.

– I dag är det så att om man går med i bankunionen är det ytterst EMU-länderna som i slutändan bestämmer om man är oeniga.