Sorgen vilar tung över Sjötofta
SJÖTOFTA.
Sjötofta är ett litet samhälle där alla känner, eller åtminstone känner till, varandra.
Margareta Emanuelsson, ordförande i kyrkorådet, fick de första telefonsamtalen redan på fredagkvällen. Det var hennes barn, utflyttade från byn, som sett på text-tv att det brunnit i Sjötofta.
– Då visste jag ingenting, berättade hon.
Telefonen ringde
Men snart spred det sig vad som hänt. Under förmiddagen fortsatte telefonen att ringa hos Margareta Emanuelsson.
– Det är mycket känslor hos alla, säger hon.
Tranemo kommun krisgrupp (POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande) kallades samman på lördagens morgon. Från början planerade krisgruppen att öppna skolan, för att det skulle finnas en plats där människor kunde samlas.
– Men detta berör ju fler än dem som har barn, och då tyckte vi att kyrkan är en mer naturlig plats, säger Margareta Emanuelsson.
Klockan tre öppnade kyrkan för att hålla öppet i två timmar. Ljus var framställda och i samlingslokalen inne i kyrkan fanns saft, kaffe och lussebullar framdukade.
Många människor kom så snart kyrkan hade öppnat. Några grät och kramades, andra samtalade lågmält, ytterligare andra valde att sitta tysta.
Inflyttade
Familjen var inflyttad till Sjötofta sedan ett antal år och hade inga andra släktingar på orten. Men pappan i familjen var fotbollsspelare och tränare och kände på så vis många i byn. De som besökte kyrkan var i alla åldrar, även små barn.
Flera representanter för POSOM-gruppen fanns på plats, för att ge stöd om någon ville prata.
– Jag vet av erfarenhet från liknande händelser att man vill träffas när sådant här händer, säger Katarina Redegard, diakon i kyrkan.
– Kyrkorummet är ett rum för alla känslor, både glädje och sorg ryms här.
Några ytterligare samlingar var inte planerade. Men skolorna i både Ambjörnarp och Sjötofta blir berörda av vad som hänt.
I Sjötofta kyrka är nästa planerade samling fredagens skolavslutning, och nästa söndag en familjegudstjänst.
–Det blir tungt, säger Margareta Emanuelsson.
