Besparingar väntar Tranemos skolor

Fast han lägger till att det handlar både om pengar och kvalitet. Tranemo kan inte längre hamna i botten när skolornas resultat i landet jämförs.

I går presenterade den borgerliga majoriteten sitt sparförslag. Eller "budgetanpassning" som det kallas.

Bakgrunden är att ett planerat överskott i budgeten för 2011 har fallit samman. Individ- och familjeomsorgen visar stora minus liksom kontot för gymnasieeleverna som väljer annan studieort. Plus att alla stora investeringar nu också börjar kosta stora pengar i och med räntehöjningarna. Tjänstemännen fick i uppdrag att hitta nio miljoner kronor i årets budget och i går kom ett delfacit. 3,5 miljoner hade gått att spara genom att gneta - markförsäljningar, vakanser, minskad marknadsföring, restriktivitet vid inköp...

Ytterligare en dryg miljon går att plocka hem redan i år genom att höja VA-avgiften med fem procent (motsvarar cirka 450 kronor om året för en normalvilla). Och genom att ändra taxorna på förskolorna och genom nerdragningar av platser på Resurscentrum.

Men ändå saknas ett antal miljoner både i år och i framtiden. Och den mesta dynamiten gömmer sig i de utredningar som ska dras i gång.Två utredningar har redan gjorts om skolans struktur i Tranemo kommun. I båda har bildningschefen Mats Lundborg pekat på att kommunen har för många skolor. Både sett till ekonomi och kvalité.

Nu är det dags för ännu en utredning och nyckelorden blir kvalité och måluppfyllelse. Men naturligtvis kommer allt att landa i en diskussion om enskilda skolor. "Fast det är väldigt viktigt att inte peka ut några skolor ännu".Sjötofta kommer åter upp, men också Ambjörnarp kan hamna på diskussionslistan. Och i de tidigare utredningarna har också skolorna i nordöstra delen av kommunen skapat tankeställare. Rätt sen höst lär frågetecknen rätas ut. Men orosmolnen seglar också omkring över gymnasiet. Under vårterminen hade Tranemo gymnasium 415 elever - om några år pekar kurvorna ner mot 260-270 elever. Siffror som kan försämras ytterligare om Tranemoungdomarna i ökad utsträckning väljer gymnasier på bortaplan.

– Om jag är orolig för gymnasiets framtid? Jag är orolig över den kraftiga nedgången - men jag tror på en framtid, säger Crister Persson.

På listan över utredningar står också att än en gång se över hur kommunens lokaler utnyttjas. Och så ytterligare ett utredningsämne som lär locka fram politiska diskussioner.

– Vi vill utreda hur konkurrensutsättningar av lokalvård och omsorger skulle påverka kommunen.