En rogivande bisyssla

Trädgård Artikeln publicerades
”Det finns så många dignande fruktträd i grannskapet, tack vare mina bin. Honungen är en biprodukt!”, säger hobbybiodlaren Joachim Petterson. 10 bilder
Foto:Roland Persson
”Det finns så många dignande fruktträd i grannskapet, tack vare mina bin. Honungen är en biprodukt!”, säger hobbybiodlaren Joachim Petterson.

Rädda världen, få en prunkande trädgård och mängder av honung. Det är några av fördelarna med en egen biodling. Men det är också en rogivande hobby i en stressig vardag.

Just nu är det tyst och lugnt i bikuporna. Men snart börjar det surra därinne. I februari kommer det första vårtecknet. Då ger sig bina ut för att bajsa, efter att ha suttit och tryckt i kupan hela vintern.

– Efteråt flyger de in igen, det är inte riktigt dags för dem att komma ut ännu. Men det är skönt att se på den brunprickiga snön att de har överlevt vintern, säger Joachim Petterson, hobbybiodlare och författare till boken ”Bisyssla” (Bonnier fakta).

Första vintern som biodlare älskade han ihjäl sina skyddslingar - han kunde inte låta bli att lyfta på locket för att kolla att de hade det bra.

– Det är en bra idé att skaffa två samhällen på en gång - så man har ett kvar och kan göra en avläggare, ett nytt samhälle, av det andra om det ena dör, tipsar han.

Det finns många uppenbara fördelar med att ha bin. De ger honung, de pollinerar i trädgården och odlingarna, och man gör miljön och världen en välgärning genom att öka antalet bin. Utan pollinerande insekter som humlor och bin skulle vi inte överleva - en tredjedel av världens alla livsmedel är beroende av pollinatörer. Men för Joachim Petterson är det bästa med att vara biodlare att han får en möjlighet att vara i naturen och varva ned, det är rent terapeutiskt menar han.

– Biodling är en kontemplativ hobby som ger en möjlighet till slow life för den som har ett hektiskt liv. När man är vid kuporna är det väldigt mycket här och nu. Jag älskar att bara sitta och titta på dem, hur de kommunicerar och hjälper varandra. Man blir ganska fäst vid de här lurviga små varelserna - de är snälla, arbetsamma och flitiga.

Att sköta kuporna kräver inte så mycket jobb.

– Totalt rör det sig om kanske tio timmars effektiv arbetstid per samhälle och år. Vi har våra kupor nära oss, det är bara att gå ned och titta till. Men man ska störa dem så lite som möjligt egentligen, det mesta löser de själva, säger Joachim Petterson.

Men det kan bli besvärligt - till exempel om bina börjar svärma när man inte är hemma. En svärmning innebär att bidrottningen lämnar kupan med ett gäng bin för att starta ett nytt samhälle.

– Vi var på semester när vår granne ringde och sa att de hade ett stort svart moln av mina bin i trädgården, där de just skulle duka för barnkalas. Det var ju lite pinsamt, men vi fick tag på en svärmjour som kunde plocka ned dem.

Alla som är sugna på att skaffa bin bör gå en kurs först, tycker Joachim.

– Där får man chansen att ställa alla sina dumma frågor, och lära sig allt man behöver veta om skötsel och olika sjukdomar.

Den lokala biföreningen är också till stor hjälp, inte minst när det gäller att välja vilken sort man ska skaffa.

Har man ingen bra och solig plats i en egen trädgård att placera kuporna på, finns det andra möjligheter. Man kan arrendera en markplätt, eller placera kuporna på ett hustak.

– Grannar, kompisar eller kolonilottsföreningen kan gå samman och hjälpas åt att sköta kuporna, och dela på honungen. Två kupor ger ungefär 80 kilo per år, så det räcker och blir över, säger Joachim Petterson.

Den kan användas i bakning och matlagning och är ett nyttigare sötningsmedel än vitt socker. Smaken är olika beroende på var någonstans, och när på säsongen, den tillverkats. Joachim Pettersons bikupor står i ett villaområde med mycket blomrabatter, bärbuskar och fruktträd, och ger därför blomsterhonung med smak av säsongens växter. Den som har kuporna nära skog får skogshonung, mörkare i färgen och med kolatoner i smaken.

– Honung är naturligt antibakteriell och svamphämmande. Den första honungen på säsongen är allra nyttigast.

Fakta

Bin räddar världen

Bina har det tufft just nu och det finns för få av dem. Vilda arter försvinner, och tambin runt om i världen drabbas av plötslig bidöd på grund av ensidigt och storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel, sjukdomar och klimatförändringar. Bibristen har gjort att man måste pollinera träd och blommor för hand i Kina. I USA får man transportera bin i lastbilar för att släppa ut dem på ställen där bin dött ut.

Källa: Sveriges biodlares riksförbund, Naturskyddsföreningen

Visa mer...

Fakta

En bivänlig trädgård

En trädgård som är attraktiv för bin och humlor kan du ha även om du själv inte har bikupor.

Fråga på plantskolan vilka växter som bina föredrar och som passar i din klimatzon.

Plantera växterna i grupper. Blommor i olika färger och storlekar lockar många arter. Blå, lila, gula och vita blommor är mest poppis.

Plantera växter som blommar vid olika tid på säsongen. Kombinera med sådana som blommar länge.

Undvik att klippa gräsmattan före midsommar eller låt ett område vara oklippt.

Plantera lökväxter som blommar tidigt på våren, då finns det få källor till pollen och nektar.

Köp obesprutade växter, använd obehandlad jord och skippa kemiska bekämpningsmedel.

Ett fågelbad med några större stenar hjälper bina att dricka vatten utan att drunkna.

Stadsbin kan ha glädje av några krukor på en balkong.

Källa: ”Bisyssla” av Joachim Petterson (Bonnier fakta)

Visa mer...