Sverige & Världen

Fritagna svenskarna i Syrien: "Vi mår väl"

Damaskus Artikeln publicerades

De två svenska män som har frigivits efter att ha hållits som gisslan i Syrien sedan vintern 2013 har återförenats med sina familjer.

– Vi mår under omständigheterna väl, säger Thomas Olsson

De två männen, Thomas Olsson, 50, och Martin Reén, 33, ska enligt Aftonbladet ha rest till Syrien på ett missionsuppdrag. Thomas Olsson vill inte vare sig bekräfta eller förneka uppgiften utan ber i stället om lugn och ro.

– Vi mår under omständigheterna väl och vill tacka alla som varit involverade så att vi blivit fria. Nu vill vi vara tillsammans med våra familjer och träffa våra barn, säger han till TT.

"Väldigt glada"

Det är ännu okänt var svenskarna tillfångatogs och var de hållits gisslan. Föreståndaren för den pingstförsamling i norra Sverige som åtminstone Thomas Olsson tillhör skriver till TT att de är trötta och medtagna efter all uppståndelse de senaste dagarna. De båda männen återförenades i går med sina familjer.

– De har precis träffat varandra. Det är så nytt alltihop ännu. De måste få smälta det här, men alla är glada, sade föreståndaren sent i går kväll.

Enligt Palestinas ambassadör i Stockholm Hala Husni Fariz hölls svenskarna som gisslan i Syrien av al-Qaida-kopplade Nusrafronten nära gränsen till Jordanien. Förhandlingarna om deras frisläppande ska ha pågått under mer än två månader i samarbete mellan palestinska, svenska och jordanska myndigheter. Även den palestinska säkerhetstjänsten förhandlade fram deras frigivande.

– Vi är väldigt glada över att ha kunnat bistå i frisläppandet av de två svenskarna, säger Hala Husni Fariz till TT.

Stora summor

Utrikesminister Margot Wallström tackar i ett mejl till TT de länder som stött UD i ärendet.

"Ett särskilt tack till Palestina, och president Abbas personligen, som engagerat sig på ett avgörande sätt, liksom till jordanska myndigheter", skriver Wallström som i övrigt inte vill kommentera saken.

Extremistgrupperna finansierar sin verksamhet på flera sätt, enligt Magnus Eriksson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Ett är externt stöd från rika affärsmän, andra är kontroll över naturresurser och smuggling.

– Sen har vi kidnappningar för att få ut lösesummor. Det är laglösa länder, med människorättsorganisationer och journalister som tacksamma mål, säger Eriksson.

TT: Den verksamheten måste förutsätta att det betalas lösesummor?

– Det stämmer att det förekommer stora summor pengar, det har vi flera exempel på. Bland vissa länder, de flesta europeiska, finns en överenskommelse att man inte ska betala lösesummor, men sedan vet man inte vad som sker i det fördolda.

Svårt att veta

Just al-Qaidakopplade Nusrafronten – en av de större aktörerna i kriget i Syrien – har ett omfattande externt stöd och kidnappningar står troligen för en mindre del av inkomsterna, bedömer Eriksson.

Enligt Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, är kidnappningarna en stor industri.

– Det var tur att det här var al-Qaida och inte Isis. De hade säkert valt ett mer spektakulärt sätt att få uppmärksamhet, vi har ju sett vad de kan göra.

Lösesummor vill inga länder prata öppet om, säger Nicander.

– Förhandlingarna sker väldigt diskret. Amerikanerna betalar aldrig gisslan, tyskarna betalar ofta. När det gäller Sverige vet man inte riktigt.