Svenljunga

SD-topp var president

i MC-gänget Bandidos

Svenljunga Artikeln publicerades

Han var tidigare president för Bandidos Boråsavdelning och har avtjänat flera fängelsedomar.

Micael Persson, 42, fanns inte på valbar plats på någon av Sverigedemokraternas listor inför valet eftersom han är nyinflyttad i kommunen.

Däremot nominerade SD i Svenljunga honom till partiets plats i kommunstyrelsen, en nominering som röstades igenom av kommunfullmäktige i måndags.

– Jag var aktiv inom Socialdemokraterna fram tills jag var 25 år. Sen hände något, kalla det en 30-årskris eller något, och jag gick med i en MC-klubb. Det ställde till allting. Jag ångrar inte tiden i MC-klubben, men jag ångrar straffen. Och det är fel sätt att protestera, genom att ställa sig utanför samhället, säger han.

I oktober 2007 publicerade BT en kartläggning som polisen gjort av den innersta kärnan hos Bandidos i Borås. Micael Persson benämndes då som "35-åringen" och var president för lokalavdelningen.

Han var den ende medlemmen i Borås som hade rätt att bära Bandidosväst, fullvärdig medlem, och förekom elva gånger i belastningsregistret. Det strängaste straff som han då avtjänat var från 2002: fyra och ett halvt års fängelse för grovt narkotikabrott, försök till grov narkotikasmuggling och brott mot vapenlagen.

– För fyra år sedan dömdes jag för medhjälp till grovt narkotikabrott och två års fängelse. Det blev en vändning i mitt liv, jag kände mig oskyldigt dömd. Två personer som jag kände gjorde ett brott och så får jag två års fängelse. Det var droppen som fick bägaren att rinna över.

Det är inte alltid helt okomplicerat att lämna ett MC-gäng?
– Nej, men det beror på hur man har levt, hur mycket dumheter man har gjort, hur stora skulder man har. Jag har aldrig gjort något dumt i den miljön. Men visst känner man sig ensam, man känner sig utanför.

Han berättar hur hans gamla samhällsengagemang väcktes till liv i samband med det sista fängelsestraffet, hur han insåg att det inte går att förändra samhället om man väljer att stå utanför det.

– Jag såg MC-gänget som ett engagemang, tyckte det var roligt och häftigt, och en protest mot politiken och resten av samhället. Men sent ska syndaren vakna, som man säger. Att bara vara emot leder ingen vart.

Micael Persson berättar också hur han sett att kulturen kring MC-gäng blivit allt råare under åren.

– Jag intervjuades ju i BT, och ville då försöka få det legitimt. Men miljön gick åt fel håll, det blev grövre och grövre. I dag lyfter knappt någon på ögonbrynen när någon blir mördad, så får det bara inte vara.

Vad tror du att reaktionerna blir när vi skriver om dig och din bakgrund?
– Jag vet inte. Några från Sverigedemokraterna riks vet att jag har den här bakgrunden. Sen vet ju inte jag, när en sådan här sak blir officiell... Kommer partiet att ta avstånd ifrån mig? SD i kommunen gör det absolut inte. Jag har hjälpt till att värva medlemmar hit, kämpat som en dåre i hela valrörelsen. Enligt partiet får man inte vara dömd för några våldsbrott eller rasistiska brott, men det är jag inte heller.

Nu tar han alltså plats i kommunstyrelsen - kommunens högsta verkställande organ med totalt nio ledamöter.

Vilka frågor brinner du för?
– En levande landsbygd. Jag har sett urbaniseringen i Göteborg på nära håll, alla ska flytta in till stan. Men utan en landsbygd finns ingen stad heller. Butiker läggs ner, företag läggs ner och mycket dör i Svenljunga. Politiken har verkligen misskötts här, och det är jättetråkigt. Och med 27:ans nya dragning kommer den norra delen av Svenljunga att höra mer till Borås än Svenljunga.

Han var tidigare president för Bandidos Boråsavdelning och har avtjänat flera fängelsedomar.

Micael Persson, 42, fanns inte på valbar plats på någon av Sverigedemokraternas listor inför valet eftersom han är nyinflyttad i kommunen.

Däremot nominerade SD i Svenljunga honom till partiets plats i kommunstyrelsen, en nominering som röstades igenom av kommunfullmäktige i måndags.

– Jag var aktiv inom Socialdemokraterna fram tills jag var 25 år. Sen hände något, kalla det en 30-årskris eller något, och jag gick med i en MC-klubb. Det ställde till allting. Jag ångrar inte tiden i MC-klubben, men jag ångrar straffen. Och det är fel sätt att protestera, genom att ställa sig utanför samhället, säger han.

I oktober 2007 publicerade BT en kartläggning som polisen gjort av den innersta kärnan hos Bandidos i Borås. Micael Persson benämndes då som "35-åringen" och var president för lokalavdelningen.

Han var den ende medlemmen i Borås som hade rätt att bära Bandidosväst, fullvärdig medlem, och förekom elva gånger i belastningsregistret. Det strängaste straff som han då avtjänat var från 2002: fyra och ett halvt års fängelse för grovt narkotikabrott, försök till grov narkotikasmuggling och brott mot vapenlagen.

– För fyra år sedan dömdes jag för medhjälp till grovt narkotikabrott och två års fängelse. Det blev en vändning i mitt liv, jag kände mig oskyldigt dömd. Två personer som jag kände gjorde ett brott och så får jag två års fängelse. Det var droppen som fick bägaren att rinna över.

Det är inte alltid helt okomplicerat att lämna ett MC-gäng?
– Nej, men det beror på hur man har levt, hur mycket dumheter man har gjort, hur stora skulder man har. Jag har aldrig gjort något dumt i den miljön. Men visst känner man sig ensam, man känner sig utanför.

Han berättar hur hans gamla samhällsengagemang väcktes till liv i samband med det sista fängelsestraffet, hur han insåg att det inte går att förändra samhället om man väljer att stå utanför det.

– Jag såg MC-gänget som ett engagemang, tyckte det var roligt och häftigt, och en protest mot politiken och resten av samhället. Men sent ska syndaren vakna, som man säger. Att bara vara emot leder ingen vart.

Micael Persson berättar också hur han sett att kulturen kring MC-gäng blivit allt råare under åren.

– Jag intervjuades ju i BT, och ville då försöka få det legitimt. Men miljön gick åt fel håll, det blev grövre och grövre. I dag lyfter knappt någon på ögonbrynen när någon blir mördad, så får det bara inte vara.

Vad tror du att reaktionerna blir när vi skriver om dig och din bakgrund?
– Jag vet inte. Några från Sverigedemokraterna riks vet att jag har den här bakgrunden. Sen vet ju inte jag, när en sådan här sak blir officiell... Kommer partiet att ta avstånd ifrån mig? SD i kommunen gör det absolut inte. Jag har hjälpt till att värva medlemmar hit, kämpat som en dåre i hela valrörelsen. Enligt partiet får man inte vara dömd för några våldsbrott eller rasistiska brott, men det är jag inte heller.

Nu tar han alltså plats i kommunstyrelsen - kommunens högsta verkställande organ med totalt nio ledamöter.

Vilka frågor brinner du för?
– En levande landsbygd. Jag har sett urbaniseringen i Göteborg på nära håll, alla ska flytta in till stan. Men utan en landsbygd finns ingen stad heller. Butiker läggs ner, företag läggs ner och mycket dör i Svenljunga. Politiken har verkligen misskötts här, och det är jättetråkigt. Och med 27:ans nya dragning kommer den norra delen av Svenljunga att höra mer till Borås än Svenljunga.