Svenljunga & Tranemo

Vill att barn med diabetes ska få mer stöd i skolan

Dalstorp Artikeln publicerades
Det började kring jul när Alvin Grenander, 7 år, blev trött och hängig. I slutet av januari konstaterades att han drabbats av ketonförgiftning och att han har diabetes typ 1. "Det är ju livshotande. Det kan gå illa om han inte får rätt behandling snabbt", säger Madelein Grenander. Robert Carlsson är med Alvin i skolan för att lära personalen hur sjukdomen fungerar.
Foto:Agnes Westberg
Det började kring jul när Alvin Grenander, 7 år, blev trött och hängig. I slutet av januari konstaterades att han drabbats av ketonförgiftning och att han har diabetes typ 1. "Det är ju livshotande. Det kan gå illa om han inte får rätt behandling snabbt", säger Madelein Grenander. Robert Carlsson är med Alvin i skolan för att lära personalen hur sjukdomen fungerar.

För lite mer än en månad sedan diagnostiserades Alvin Grenander, 7 år, med diabetes typ 1. För hans föräldrar Madelein Grenander och Robert Carlsson innebär sjukdomen en ständig oro.

Det var i slutet av januari som läkarna konstaterade att Alvin Grenander, 7 år, hade drabbats av ketonförgiftning och han diagnostiserades med diabetes typ 1.

– Vi var ganska snabba med att berätta för skolan vad han behövde, och det var inga problem då. De sa att de skulle ordna en elevassistent, vi behövde bara lämna ett läkarintyg. Sedan hade vi så mycket med Alvin, så vi tänkte inte mer på det, säger Robert Carlsson.

Robert fick tillfällig föräldrapenning för att ta hand om Alvin och hjälpa till i skolan. Först trodde de att han skulle få lära en assistent hur Alvins diabetes fungerar och hur den ska hanteras. Men i stället har han fått lära ut det till skolans befintliga personal.

– Lärarna ska gå in och hjälpa Alvin. Och det är inte det att de inte vill, utan de hinner inte sätta sig in i hur det fungerar.

Alvins blodsocker måste kontrolleras vid måltider och raster, eller när han ska röra på sig på idrotten. Han måste också få doser med insulin. Sjukdomen kräver en livslång behandling, och Alvin kan än så länge inte sköta insulinet själv. Han måste också skjutsas till och från skolan, eftersom det finns risk för akut hypo- eller hyperglykemi. Det innebär att han kan få för högt eller lågt blodsocker.

Samtidigt känner föräldrarna att allt ansvar har hamnat på deras axlar.

– Vi har fem barn och kan inte släppa allt, säger Madelein Grenander.

Informationen de fick till sig på sjukhuset var att skolor brukar tillsätta extra personal, och att föräldrar brukar vara med och lära upp i en till två veckor.

– De sa att en del skolor är jättebra och att det inte är några problem, medan en del kräver att man kämpar, säger Robert.

Han har varit med Alvin i skolan när han kom tillbaka efter sportlovet. När perioden för Roberts tillfälliga föräldrapenning gick ut i slutet av februari meddelades att den förlängts med en månad till, eftersom Roberts stöd behövdes i skolan.

Att lära upp en assistent hade varit fullt möjligt på de första två veckorna, menar Robert. Men att lära en handfull olika lärare hur det fungerar tar längre tid.

Föräldrarna hade hellre sett att skolan tog in en extra personal som kunde lära sig hur det fungerar och som kan följa Alvin genom skoldagen.

– Alvin behöver ju ha någon som har koll hela tiden, även på raster och på idrotten, säger Madelein.

För familjen innebär sjukdomen många nya rutiner. Blodsockret ska kontrolleras även på nätterna. På väggen vid matbordet hemma hänger en griffeltavla med gårdagens insulindoser uppskrivna - frukost, lunch, middag och kväll. Än så länge har Alvin inte kommit i gång med sina fritidsaktiviteter, som fotbollen och gymnastiken.

– Det blir dubbelt av allt. Vi ska ha ansvar dygnet runt här hemma, och samtidigt också ställa upp i skolan. Det går inte att ha det så i längden, att vi föräldrar ska vara en extra resurs, säger Robert.

Fakta

Diabetes typ 1

När man drabbas av diabetes typ 1 innebär det att kroppen har slutat tillverka eget insulin. Insulinet är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp sockret från blodet.

Tecken på att man drabbats av diabetes typ 1 är bland annat att man är trött och kraftlös, kissar oftare eller snabbt går ner i vikt. Symtomen brukar utvecklas under någon eller några månader.

Behandlingen går ut på att man tar insulin, som ser till att blodsockervärdet hålls på en bra nivå. Insulinet sprutas in i underhuden med sprutor eller med en insulinpump. Sprutorna ser oftast ut som pennor och kallas därför för insulinpennor.

Om blodsockervärdet stiger och blir mycket högt och man samtidigt har insulinbrist kan man få ketoacidos. Det är ett akut och livshotande tillstånd. Symtomen kan då vara att man får ont i magen, att det luktar aceton ur munnen, att man blir omtöcknad och eventuellt medvetslös och får svårigheter att andas.

Även om blodsockret blir för lågt kan det få allvarliga konsekvenser. Där är symtomen bland annat att man darrar eller skakar, blir okoncentrerad och lättirriterad och får hjärtklappning. För att få upp blodsockret kan man exempelvis äta något, som druvsocker.

Källa: Vårdguiden 1177

Visa mer...