Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Jan Hansson sportkrönikör 2011-10-13 | Uppdaterad 2011-10-13
En sak slår mig under EM-kvalet mot Holland. Anders Svensson, 35, känns i dag viktigare för landslaget än för Elfsborg.
Möjligen är det en synvilla men visst tycks Svensson annorlunda i blågul dräkt. Spelgladare, hjärtligare, hungrigare, mer tjänstvillig.
Vi såg stor skillnad på det svenska spelet när Elfsborgs stjärna byttes in i andra halvleken mot Finland. Först då fick Sverige till krympta ytor på mittfältet och fart på offensiven.
Framförallt tydliggjorde det för Erik Hamrén att Anders Svensson behövs i en förstauppställning. Korrigering blev nödvändig inför avgörandet mot Holland på Råsunda (3–2).
Vi såg genast en lysande effekt.
Även Svenssons tidigare så beska kritiker i journalistkåren och supporterleden verkar numera uppskatta hans kvaliteter. Ingen kan längre plädera för "Kim i stället för Anders".
Nu fungerar paret utmärkt tillsammans.
Tro inte att det här konstaterandet är gjort med snävt Kråkvinkel-perspektiv, att jag såg Sjuhärads ende landslagsspelare som nationens ofelbare hjälte mot holländarna.
Alltså: Anders Svensson gjorde knappast några överväldigande konster med bollen, han tappade den slarvigt några gånger, han missade ett par passningar.
Däremot: Anders Svensson var som vanligt en tänkande mittfältare som alltid tog rätt position, som gjorde det svåra enkelt, som läste motståndarna, som understödde sina medspelare.
Just hans förmåga att, genom blotta närvaron, lyfta lagkompisarna är synnerligen värdefull för en förbundskapten. Om inte förr så torde Hamrén inse det sedan EM-platsen säkrats.
Ungefär motsatsen gäller för Sveriges särklassige individualist. Zlatan Ibrahimovic förminskar sin omgivning i landslaget. Det är allvarligare än att han själv inte lyckas.
Anders Svensson är vår mest internationelle utespelare med 121 A-landskamper. Att han ökar antalet över slutspelet nästa sommar känns rimligt.
Till Thomas Ravellis svenska rekord skiljer nu endast 22 matcher. Så kanske...
Efter årets missade SM-guld kan man fundera över Anders Svenssons inverkan på Elfsborgs spel. Min bild är att han i dag betyder mindre för gulsvart än för blågult.
Ofta under säsongen har det saknats både glädje och kreativitet. Många av hans insatser har känts mer pliktskyldiga än lustfyllda. En dag på jobbet, helt enkelt.
Hur mycket av det kan härledas till missnöje med Magnus Haglund?
Att cheftränaren och landslagskaptenen inte alltid delar åsikter är välkänt. Ett omedvetet (?) knockoutslag riktade Svensson i en intervju för Boråskuriren.
Tidningen bad honom räkna upp sina tre favorittränare under karriären. Han valde Anders Linderoth, Gordon Strachan (Southampton) och – Peter Wettergren!
Att ranka Elfsborgs assisterande tränare före huvudtränare Haglund kan svårligen tolkas som annat än gravt misstroende.
Se där ytterligare skäl för klubbledningen att diskutera frågan.
JA!
Riktigt trevligt var det att även Danmark kvalade in till EM.
NEJ!
Vi slipper gärna danskarna i slutspelet, åtminstone före finalen.
Jan Hansson, sportkrönikör
Bor i Åsa och Borås. Kom till BT våren 2001 efter att ha arbetat som sportreporter och sportkrönikör på Göteborgs-Posten sedan 1970.
Huvuduppgift är att skriva krönikor om det mesta inom sportens värld. I en fotbollsstad som Borås ter det sig naturligt att mycket handlar om Elfsborg.
Jan Hansson
jan.hansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 66
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se