Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
BT på OS 2008-08-19 | Uppdaterad 2008-08-19
Dagen var lång i Peking. Innan kvällens friidrott i Fågelboet reste BT:s sportchef Jan Hansson runt och tittade på sporter i spelens utkanter.
Här är en annorlunda rapport från fem mindre kända OS-sporter.
9.30 SOFTBOLL
Det är kanske inte så troligt. Men funderar ni på att åka taxi från Grönsakslandet till Pekings Olympiska Softballcentre så tar det cirka 40 minuter.
Priset (52 kronor) känns överkomligt, ty en oviss morgonmatch mellan Holllands och Taiwans damer vill man ju ogärna missa. Så tyckte 7 000 andra åskådare också.
Inte för att vilja framstå som expert i ämnet, men jag var faktiskt hygglig på brännboll i folkskolan. Så hette utbildningssätet vid tiden strax efter kriget.
Fröken kunde lära ut plus och minus. Hon var sämre på att själv räkna poäng i brännboll. Killarna fuskade så gott det gick, tjejerna slog femmeterslyror.
Vem kunde tro att sånt skojeri skulle bli olympiskt?
För män heter grenen baseboll och för damer softboll. Det är en hård respektive en mjuk variant.
Grabbarna dunkar till bollen så den verkar vilja fara ända in i smogen. Flickorna är lite försiktigare med sina slagträn. Den tjejiga grenen känns mest sympatisk.
Reglerna är förstås annorlunda än äkta brännboll. Så det bär för långt att djupanalysera och knallebedöma spelarna. Dock: Holland vann välförtjänt med 4–2.
Till London 2012 är alla träpåkarna strukna från OS. Inte ens ersatta av klassiska brännbollsträn.
11.30 BEACHVOLLEYBOLL
Även klassiska OS-idrotter är på fallrepet. Farväl grekisk-romersk brottning i slitna trikåer. Välkommen strandparty i sexiga bikinidräkter.
Beachvolleyboll är kontroversiell. Själv har jag tv-debatterat i ämnet – och fått stryk för min skeptiska hållning.
Besiktning på plats nödvändig, alltså. I brist på lämplig playa har Peking slagit upp en ”sandstrand” strax intill en femfilig motorväg mitt i stan.
Runt den fräsiga arenan finns branta läktare. Den ena är nästan helt orange, fylld av holländska supportrar. En del luktar Heineken.
Alla är glada och räknar med deras pojkar lätt ska vinna kvartsfinalen mot ett okänt par från öst.
Populärast är 24 drillflickor i blåa bikinis. De hoppar och dansar i varje paus. Publiken busvisslar gubbsjukt och befäster sportens sexistiska undertoner.
Motståndarna kommer från Georgien och har inte bara brutit sig ur den sovjetiska överhögheten. De har lämnat det plågade landet och bor sedan två år i födelselandet Brasilien igen.
Där går att spela beachvolleyboll. Efter 21–19, 21–19 mot två handlingsförlamade nederländare blir Jorge Terceiro alldeles upprymd.
På väg att leta upp sin flickvän, tror vi, rusar han en 100 trappsteg uppför läktaren. Där högst upp finner han i stället Georgiens rödvita flagga. Den hedrar han med en handgest inför världens tv-kameror.
Såg Kreml sändningen?
13.00 VATTENPOLO
Blöta bollspelare från Sverige har inte precis sprungit sönder olympiska prispallar genom åren.
Vattenpolons tre bronsmedaljer härrör från tre raka spel 1908–1920. De gamla hjältarna la nog badbyxorna på hyllan för rätt länge sedan.
Jag tog bussen till Yingdongs vattenpalats just när Ungern utklassat Kanada med 12–3.
Det erinrade om ”Blodbadet i Melbourne” 1956. Någon månad tidigare hade Sovjet kväst det ungerska upproret mot kommunistregimen i Budapest.
Mötet i OS-bassängen blev ett slags vendetta. Matchen var grym. Spelare i båda lagen förgrep sig. Vattnet färgades rött av blod. Tumult uppstod på läktaren.
Svenske domaren Sam Zuckermann tvingades av matchen en minut för tidigt, men fick bra betyg ändå. Ungern vann med 4–0.
52 år senare går det lugnare till i simbassängen. Mötet USA–Tyskland är en godbit.
Mina ögon fastnar helst på jänken med nummer 9 på badmössan. Ryan Bailey är 33 år och har spelat 440 landskamper.
Vad tänker man på inför sitt 441:a uppdrag på djupt vatten? ”I dag ska det fan i mig bli kul att hoppa i plurret.”
För oss på OS-pressläktaren är vattenpolo kul att följa. Tv-bilder visar närbilder och en undervattenskamera visar ibland vad som händer under ytan.
De bilderna borde kanske barnförbjudas.
15.00 KONSTSIM
Många minns nog den sköna Nöjesmassakern i SVT. Det var där Sven Melander och Åle Cato blev Verner & Verner med hela folket.
De blev också bulgariska konstsimmerskor att ta till hjärtat. Deras karikatyr av sporten snuddade antagligen vid förargelseväckande beteende.
Sedan parets magplask i bassängen har mycket hänt konstsimningen. Grenen finns i 80 länder. OS-deltagarna är oerhört skickliga och tjusiga att skåda.
Med glittriga dräkter och stilig make up hoppar de i plurret. Blott ett slags klädnypa i näsan skiljer dem från en mannekänguppvisning i extremt dyra badkläder.
OS-herrarna har sin boxning. Så att damerna fått sin konstsimning (1988) är inte mer än rätt.
Jag hamnade på partävlingens teknikmoment i den mäktiga Vattenkuben. Ett av flera miljoner infoblad berättade att byggnaden bekostats av utvandrade kineser i Hongkong och Macao.
Höjden är 31 meter och längdmåtten 177 x 177 meter. Där finns alltså rymd.
Musik av varierande slag ur högtalarna ackompanjerade deltagarna. Israels vackra par lotsades fram av den amerikanska 50-talslåten Rock Around The Clock.
Vem kunde tro att gamle Bill Haley skulle hamna i en olympisk simhall?
Bland 24 deltagande lag fanns två tvillingpar. Hemmasystrarna Tingting och Wenwen Jiang fick mest bifall.
Twins sprungna ur samma ägg godkänns i konstsim. Det gör inte siamesiska tvillingar.
17.30 VELODROMCYKEL
Hur lång tid tar bussen till velodromen? frågar jag på presscentrum. 43 minuter svarar en vänlig volontär.
Hon har fel på över en minut. Så svårbedömd kan trafiken vara på ringväg 5 runt huvudstaden.
Sverige saknar helt anläggningar för cykling i 42-gradigt doserade kurvor. Den som vill se spännande velodromtävlingar måste bege sig till Köpenhamn.
I en förort norr om stan ligger den återuppbyggda Bellerup-arenan. 2004 rasade taket på grund av konstruktionsfel. Nu är danskarnas intresse i stigande.
Ännu populärare lär sporten bli efter framgångar i OS. I går tog den rödvita kvartetten silver i den spännande lagtävlingen över 4 000 meter.
Det är strålande gjort med tanke på att killarna tvingades träna utomhus, på en gammal betongbana, medan specialanläggningen ställdes i ordning.
Hur snabbt lär man sig reglerna för velodromcykling? Lyssna med Ingvar Oldsberg.
Han kastades in som SVT:s man i ämnet i Los Angeles-OS 1984. Direktsändning från en källarskrubb. Mil från arenan. Ingen tid till förberedelse. Noll koll.
Hur poäng fördelas är en hel vetenskap – och den gode Oldsberg har aldrig varit vetenskapsman.
Han snackade på, ungefär som gällde det en medryckande På Spåret-sändning. Vem som rullade först över mållinjen gick lätt att se. Resten var kaos.
Till slut gav han upp, noterade bara förstrött medan cyklisterna susade förbi:
”Där blev det nog några poäng till någon igen.”
Jan Hansson
jan.hansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 66
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
