Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Hanssons OS-krönika 2008-08-11 | Uppdaterad 2008-08-11
Medaljhopp i OS, tjänare. Ungefär så tänkte jag efter att ha intervjuat en hoppfull Emma Johansson i Borås.
Vad skulle en trevlig men späd debutant från Sollefteå kunna göra på sin cykel bland alla stjärnor i Peking? Det kändes som ett aningslöst ivägsänt långskott.
Även såna når någon gång det avlägsna målet. Och visst känns det då skönt att journalistens inre kompass visat alldeles galen riktning.
Som i går på damernas rafflande linjelopp på klassisk mark under himmelens vidöppna portar och förbi kända kinesiska landmärken.
Medan ösregnet nästan plaskade bort åskådarna gjorde unga Emma en strålande insats över 126 kilometer.
Silverloppet satte guldkant på tillvaron för alla svenska deltagare i det olympiska landet. Proppen är ur, nu jäklar!
*
Med televisionens bistånd söker alla moderna OS-arrangörer göra cykelns linjetävling till en rullande propagandaföreställning.
Sydney 2000 lyckades genom att dra sträckningen förbi världsbekanata ställen som operahuset, Harbour bridge och det fashionabla hamnområdet.
Aten 2004 utnyttja tillfället till att visa sina antika sevärdheter som njutbar kuliss. Cyklisterna susade förbi Akropolis, Dionysisteater och Plakan.
Peking 2008 tog förstås chansen att ge global fokusering åt sina mest berömda platser.
Starten skedde nära Den förbjudna staden inne i huvudstaden. Loppet avverkade sedan en sträcka längs Kinesiska muren för att avsluta på hög höjd i Badaling.
*
Där rullade Emma Johansson i mål efter att bokstavligen ha trampat vatten i 3 timmar 32 minuter 24 sekunder, lyckligare än någonsin.
Antagligen var 24-åringen redan då medveten om att hon skrivit ett lika fint kapitel idrottshistoria som Bernt
Johansson den gången i Montreal 1984. Aldrig tidigare har någon svensk damcyklist bidragit med en OS-medalj.
I Aten för fyra år sedan var förhoppningarna stora på världsmästaren Susanne Ljungskog. Hon dukade under för favoritskapet och misslyckades kapitalt.
OS-debutanten från Ångermanland plågades inte av några nerver. Tvärtom gjorde hon ett sällsynt rutinerat lopp i blötan.
Medan andra körde omkull, stångade sig blodiga, fick punktering på däck eller mage (såg ni henne som lämnade pedalerna och rusade in i skogen?) cyklade Emma Johansson vidare som vore det en rätt bekväm söndagsutflykt.
Just hennes mentala styrka är något alla i omgivningen framhåller. Emma vet vad man bör göra – och hon följer planen oavsett yttre förutsättningar.
*
Stor del i den unga damens liv har sambon/tränaren Martin Vestby. Han är glad fyr med egen eliterfarenhet och flera rävar bakom öronen. Det visar hans fräcka metod att lura säkerhetsvakterna vid målfållan.
Norrmannen var med när vi tillsammans åt frukost hemma hos Mattias Carlsson dagarna före avresan till Kina.
Vestby hade livfullt kloka åsikter om det mesta och hans käresta Emma berättade moget om livet som elitcyklist.
Med spår av bitterhet om det faktum att ”damernas årslön är ungefär som herrarnas månadslön.”
Med viss tacksamhet för att sportens utbredda dopningsfusk bara gäller det ena könet.
*
Med OS-silvret har Emma Johansson nu öppnat dörren till något stort. Det bör leda till förbättrade villkor för henne personligen – och ett lyft för en sport i rejäl motvind efter allt pillerknaprande och alla förbjudna sprutor.
Samtidigt var silvermedaljen behövlig för hela den
svenska OS-truppen. Erfarenheten visar att framgång
föder framgång på olympisk mark.
Nästa?
Hanson vet väl att Montreal-OS gick 1976
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se