Laddat mellan liv och död

Recensioner

Bok: VAD ÄR SÅ SKÖRT ATT DET BRYTS OM DU SÄGER DESS NAMN?
Författare: Bjørn Sortland
Översättning: Gunnar Ardelius
Förlag: Xpublishing

Artikeln publicerades 26 augusti 2008.

En författare har svårare att vinna trovärdighet för ljus än för mörker. Därför är bra berättelser om lycka ovanliga.

En skildring av exempelvis en förälskelse riskerar ständigt att bli pinsam och patetisk. Men så sker inte i Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?, en finstämd kärleksroman av den uppburne norrmannen Bjørn Sortland (f 1968).

Skälet till att han går i land med uppgiften är att romantikens rosa skimmer balanseras mot en mycket svart existentiell fond.

En 19-årig kille, som arbetar på Oslo flygplats, blir blixtkär i en fem år äldre kvinna, som håller på med en D-uppsats om konstnären Felix Nossbaum. De träffas på kaféer, går på gallerier, gör en resa till Tyskland.

Åldersskillnaden är i sig originell inom tonårslitteraturen, än mer speciellt blir det när det visar sig att kvinnan är döende i cancer. Deras relation växer i skarven mellan liv och död, i en laddad mental zon, ofta euforisk, vilken svarar mot en ung människas emotionella spektra.

Bjørn Sortland skriver återhållet, för skeendet framåt i korta scener. Ibland finns det bara några få rader på boksidan. Skisserad vardagsskildring varvas med prosalyriska fragment.

Eftersom tragiken redan på ett tidigt stadium blir en sådan självklarhet, flyttar istället intresset över till det sköna, till vackra paret hinner uppleva tillsammans. Berättelsen ökar i tyngd och styrka för varje sida, men bevarar hela tiden sin poetiska lätthet.

Peter Grönborg