Komplext och starkt om tonårsflicka i Kongo

Recensioner Artikeln publicerades

Många författare som skriver initierade och angelägna böcker om samtiden står på journalistikens grund.

De visar att fakta- och ämnesval är väl så viktigt för att en text ska kunna hävda sig, som komposition och gestaltningsförmåga.

Ett ypperligt exempel på det är Christina Wahldéns (f 1965) I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, en rak och enkel biografi i jagform, som skildrar de olyckor som drabbar en tonårsflicka från Kongo. Idén till denna ungdomsroman fick hon i samband med att hon skrev en bok för Röda korsets räkning, om kvinnor och flickor som överlevande i väpnade konflikter.

Våld mot kvinnor och flickor var för övrigt ett huvudämne för henne även under de år hon var kriminalreporter på Svenska Dagbladet. Denna kompetens märks när hon skriver om 16-åriga Ombeni, för på bara lite drygt 140 sidor förmår hon att ge denna hårt drabbade flickas öde en allsidig belysning.
De litterära verkningsmedlen tonas ned till ett minimum. Den lugna och sakliga faktaredovisningen är tillräckligt effektiv. Det Ombeni och hennes två systrar får uppleva gränsar till helvetesskildring. De är försvarslösa offer i en brutal och sällsynt grym verklighet.

Efter att ”rebeller” dödat deras föräldrar och bror, mitt framför ögonen på dem, blir de bortförda och utsatta för närmast rituella våldtäkter. Dessbättre lyckas Ombeni fly, men tillvaron som föräldralös uteliggare i Bukavo pekar obevekligt mot undergången.

En nunna tar dock hand om henne, vilket blir inledningen på en flykt som så småningom för henne till Sverige. Gott så, men det hon upplever av myndighetsutövning, eller bemötande i största allmänhet, inger inte särskilt mycket hopp.

Undantag finns dock: den generösa expediten i second hand-butiken, tomatodlaren Tore som anställer henne och så den överåriga jakthunden Gösta, som hon fick med sig från sin korta tid hos en värdfamilj.

Samtidigt som I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig tydliggör förhållandena i ett av världens mest komplexa problemområden, ger den perspektiv på den sårbara flyktingens möte med svenska attityder. Det är en mycket stark bok, som väcker förståelse och manar fram en självklar humanistisk hållning.

Peter Grönborg