Varför avgår inte Carrie Lam?

Hongkong Artikeln publicerades
Hongkongs chefsminister Carrie Lam. Bild från i juli.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Hongkongs chefsminister Carrie Lam. Bild från i juli.

Trots att oroligheterna i Hongkong fortsätter att trappas upp sitter den hårt kritiserade ledaren Carrie Lam kvar på sin post.

För Peking vore hennes avgång en oacceptabel eftergift till demonstranterna, enligt en Kinaexpert.

Hongkongs ledare, som bär titeln chefsminister, väljs till en femårig mandatperiod av en valnomineringskommitté som består av 1 200 personer.

Kommittén – där bland annat många företrädare för näringslivet ingår – är generellt väldigt Pekingvänlig, förklarar Johan Englund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Systemet är uppbyggt så att inga Pekingkritiker kommer igenom filtret. 2014 föreslogs att invånare skulle få rösta på två eller tre kandidater kommittén valt ut – det orsakade demonstrationer, för det skulle ju innebära att urvalet fortfarande görs av Peking.

Tre år kvar

Carrie Lam valdes 2017 och har således tre år kvar av sin mandatperiod. Det finns enligt Englund ingen officiell information om till vilken gräns Kommunistpartiet kontrollerar henne – men det går att skapa sig en bild.

"Rättigheter, även en ledares rätt att avgå, kommer att vara underställda partiet varhelst Peking bestämmer", . Många källor, , har också rapporterat att Lam flera gånger erbjudit sig att avgå – men fått nobben av partiet.

– Det skulle vara en för stor eftergift till demonstranterna från Pekings sida, säger Johan Englund.

Han tror också att demonstranterna i någon mån överskattar betydelsen av hennes eventuella avgång.

– Vem skulle i så fall komma efter det? Det kommer inte bli någon som är mer demokratiskt sinnad. Jag tror inte att hon avgår, det har gått så pass långt nu. Det är snarare andra eftergifter som behöver göras.

Fem krav

Även om demonstranterna i stor utsträckning kräver Lams avgång är det inte ett av de fem krav de satt upp för att gå med på att upphöra med protesterna.

– Ett av dem är att införa genuina, fria val. Ett annat handlar om att släppa gripna demonstranter, och ett tredje om att de som åtalas inte ska åtalas som upprorsmakare.

Att Peking går med på något av dessa tre krav tror Englund är uteslutet. Det skulle undergräva partiet och statens våldsmonopol att ge eftergifter åt demonstranters våld.

I stället tror han att de två sista kraven är dem som Peking realistiskt sett kan tänkas gå med på.

– Det första är att helt och fullt dra tillbaka lagförslaget om utlämningar till Fastlandskina, och det andra är att tillsätta en oberoende kommission för att utreda polisens agerande. Det vore relativt genomförbara, om än smärtsamma, åtgärder för dem.

Hårdare tag

Hittills fortsätter dock Peking att vägra alla eftergifter. I stället tar regimen hårdare tag, och försöker nu framställa demonstranterna som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Man porträtterar dem som terrorister och våldsamma element som destabiliserar Hongkong och utgör ett hot mot ekonomin och framtiden, säger Englund.

Bland demonstranterna går rykten om att den kinesiska armén står beredd att rycka in och slå ned upproren, vilket underblåsts av indirekta och direkta hot från Peking. Englund ser det som osannolikt att det kommer ske.

– Man kommer nog att fortsätta gå hårdare åt, gripa fler, och framför allt använda det här språkbruket om att demonstranterna är terrorister för att mobilisera folket mot dem.

Fakta

Fakta: Protesterna i Hongkong

De pågående protesterna inleddes den 31 mars för att stoppa ett lagförslag som skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina.

Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan. Parallellt med att demonstranternas krav på ökad demokrati har vuxit, har även våldet mellan demonstranter och polis tilltagit.

Senare har protesterna varit mer omfattande än tidigare. Demonstranter har blockerat tåg och vägar, flyg har ställts in och en generalstrejk utlysts. Polisstationer har också omringats och attackerats.

Myndigheterna har svarat med tårgas, gummiklädda kulor och gripanden. Peking å sin sida har svarat genom skarpa varningar till demonstranterna samt de makter som anses driva på rörelsen.

Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades den så kallade occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem.

Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val.

Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.

Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl

Visa mer...