Annons

Valrysare väntar i Danmark – men fortfarande oklart när

Tolv partier att välja på och en alltmer laddad politisk debatt.
Danmark ligger i startgroparna inför folketingsvalet 2019 – men bara statsminister Lars Løkke Rasmussen och hans närmaste vet när det blir val.
Senast den 17 juni ska valresultatet vara på plats.
Danmark • Publicerad 21 april 2019
Christine Cordsen är politisk korrespondent för Danmarks radio på Christiansborg, där det danska folketinget finns.
Christine Cordsen är politisk korrespondent för Danmarks radio på Christiansborg, där det danska folketinget finns.Foto: Johan Nilsson/TT

– För statsministern som har den här rätten är det en fördel. Han kan välja det datum som han anser är bäst. Han kan värma upp inför valet under lång tid och han kan använda det för att stressa sina motståndare, säger Christine Cordsen, politisk korrespondent på Danmarks radio (DR).

Hon tar oss med ner via en trång spiraltrappa till DR:s redaktionslokaler i källaren under Danmarks politiska centrum Christiansborg.

Annons

Här nere laddar hon och kollegorna inför en kort och intensiv valrörelse – när statsministern väl utlyser valet är det bara tre veckor kvar till valdagen.

DR-journalisterna är inställda på att det också kan följa många arbetstyngda veckor eller månader efter valet. Det är nämligen inte helt osannolikt att regeringsbildningen kommer att bli mycket segdragen och komplicerad.

– Det kan man i alla fall inte utesluta, för på båda sidor finns partier som ställer väldigt ultimativa krav, som statsministerkandidaterna kommer att få mycket svårt att säga ja till. Om de håller fast vid dem så kan det bli en mycket lång process, det är något vi försöker ta med i beräkningen i våra förberedelser.

Två procent räcker

Även den stora mängden partier komplicerar bilden. Det räcker med två procent av rösterna för att komma in i folketinget och i årets val ställer två helt nya partier upp (Nye borgerlige och partiet Klaus Riskjær Pedersen) och dessutom ett nygammalt (Kristdemokraterne).

– Vi är i den mycket speciella situationen att det är tolv partier som man kan välja på. Även för danska förhållanden är det mycket, säger Christine Cordsen.

Lars Løkke Rasmussen från Venstre, som i dag leder en koalitionsregering med Liberal alliance och Det konservative folkeparti, vill bli omvald. Mot honom står Socialdemokratiets Mette Fredriksen, som leder i opinionsmätningarna.

Men hon har problem. Det socialliberala mittenpartiet Radikale venstre tänker inte ställa upp som stödparti för en regering ledd av Fredriksen så länge hon håller fast vid den hårdföra migrationspolitik som S numera propagerar för.

Som vanligt ser alltså det som danskarna kallar utlänningspolitiken ut att bli en stor valfråga. Men även hälso- och sjukvård, pensioner och klimat är viktiga debattämnen inför valet.

Dansk folkeparti försvagat

Den socialdemokratiska omsvängningen i migrationspolitiken har ställt till problem för Sverigedemokraternas systerparti Dansk folkeparti (DF), som enligt opinionsmätningarna tappat röster till S.

Under den gångna mandatperioden har DF och S samarbetat i en lång rad frågor för att sätta press på Lars Løkke Rasmussens trepartiregering. Samarbetet har varit så nära att det har spekulerats i om DF kommer att släppa fram en S-ledd regering efter valet, kanske inte genom att rösta för den, men genom att lägga ner sina röster.

Annons

– Men i takt med att DF har tappat så mycket i opinionsmätningarna och med den politiska debatt som vi har just nu så blir det kanske svårare och svårare för DF att göra det, säger Christine Cordsen.

Samtidigt pressas DF av den nya uppstickaren Nye borgerlige, som enligt egen utsago för en ännu stramare migrationspolitik än DF.

"En symbolfråga"

Danskättade Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att migrationsfrågan totalt har tagit över den politiska debatten i Danmark. Den har blivit en symbolfråga, ständigt i fokus i medierna, menar han.

– Man kan ha det som slagträ mot andra, att de inte tänker på "invandringsproblemet" – det talas alltid om invandring som ett problem, det är ett så otroligt stort problem enligt politikerna, säger Orla Vigsø.

Många av de migrationsbeslut som fattas är till för att signalera till omvärlden, menar han.

– Man vill markera att det inte är någon idé att komma till Danmark och att det inte är någon idé att gifta sig med en dansk, för gör man det så får man ändå stanna i utlandet.

Han beskriver ett slags stötvåg, där partierna knuffar varandra vidare i en allt stramare hållning. I takt med att S flyttat sig närmare Dansk folkeparti i migrationsfrågan, så har DF flyttat vidare för att hålla avståndet till S.

Christine Cordsen vill inte spekulera i valutgången. Den är långtifrån given.

– Ska man tro opinionsmätningarna så står Mette Fredriksen (S) stark. Men det är fortfarande många väljare som inte har bestämt sig.

Cecilia Klintö/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons