Annons

Valdagen nära – dags sätta ned foten

Partiernas tonläge är högt i jakten på väljare i EU-valet.
Men slagorden handlar sällan om vad EU-parlamentet faktiskt ska besluta om.
Politik • Publicerad 23 maj 2019
Partiernas valaffischer inför Europaparlamentsvalet 2019.
Partiernas valaffischer inför Europaparlamentsvalet 2019.Foto: Janerik Henriksson/TT

På söndag är det dags rösta i EU-valet.

"Kärnkraft är klimatsmart", ropar M. "Make EU Lagom Again", skriker KD. "Hopp i stället för hat", predikar MP.

Annons

Valaffischerna ger väljarna föga vägledning om vad de svenska EU-parlamentarikerna faktiskt ska besluta om. Debatterna är inte heller alltid särskilt informativa.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö kallar i en tidningskrönika EU-valet för den sämsta valrörelse han upplevt. Han tycker att fokus på relevanta sakfrågor saknas.

– Denna gång känns det som att man har släppt det nästan helt, säger Johansson Heinö, som är förlagschef på borgerliga tankesmedjan Timbro.

Koppling saknas

S, C, men även andra, har satsat stort på kampen mot högerextremismen. Johansson Heinö tycker att den taktiken gjort det väldigt oklart för väljarna vad partierna verkligen står för.

– Det är väldigt lätt att ha ett budskap om att man är emot extremism, men sen ska man ju ha ett innehåll också. Vad är det själv för politik man förespråkar? säger han.

De sakfrågor partierna trots allt lyfter fram har inte alltid någon tydlig koppling till EU-parlamentet. I L:s valmanifest står att euron ska införas i Sverige. MP tycker tvärtom i sitt. Men euron är en fråga Sverige bestämmer över själv.

– Både M och KD går stenhårt ut med att det ska satsas på kärnkraft, vilket ju i högsta grad är en nationell fråga vilken energiform man satsar på, säger journalisten Ylva Nilsson, som bevakat EU under många år.

– Att de slår så hårt på det är ganska obegripligt. Jag kan inte tänka mig att de vill överföra den makten till EU.

"Blandad kompott"

Ylva Nilsson tycker att relevansen i partiernas förslag är av väldigt blandad kompott. L vill i sin valplattform införa en "verklig" offentlighetsprincip i EU.

– De vill ha en offentlighetsprincip där offentlighet är huvudregeln, vilket de borde veta att EU haft sedan 2001. Det var en väldigt stolt svensk regering som lyckades trumfa igenom det, säger hon.

Annons

Även SD kräver offentlighetsprincip i EU.

Det finns fler omständigheter som gör det svårt att bedöma vilka av partiernas förslag som har en chans att bli verkliga. EU-parlamentet får inte själv lägga fram lagförslag. Det är EU-kommissionens uppgift. Hur nästa kommissions agenda ser ut är i dag okänt. Dessutom kan EU:s ministerråd blockera förslag som parlamentet vill driva igenom.

EU-parlamentet är dock duktigt på att på olika sätt påverka andra EU-institutioner.

Tips till väljaren

Valet kompliceras ytterligare för väljarna genom att EU-parlamentets beslut avgörs i kompromisser mellan de europeiska partigrupperna.

Och de partigrupperna tycker inte alltid samma i EU-frågor som systerpartierna i Sverige.

TT: Hur ska väljaren tänka så att rösten inte blir bortkastad?

– Om jag känner att någon av kandidaterna är aktiv, kunnig, är på och är energisk, då röstar jag på den personen nästan oavsett parti, säger Ylva Nilsson.

Hon påpekar att en EU-parlamentariker kan göra stor skillnad individuellt om man är påläst och engagerad i en fråga och kan bygga allianser:

– Det lönar sig att rösta in en duktig person oavsett om det är från ett litet eller ett stort parti.

Marc Skogelin/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons