Uppgifter: Snart beslut om Netanyahu-åtal

Israel Artikeln publicerades
Oppositionsledaren Benny Gantz till vänster i bild och premiärminister Benjamin Netanyahu till höger, med Esther Hayut, chefsdomare i Israels högsta domstol, emellan sig. Arkivbild.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Oppositionsledaren Benny Gantz till vänster i bild och premiärminister Benjamin Netanyahu till höger, med Esther Hayut, chefsdomare i Israels högsta domstol, emellan sig. Arkivbild.

Det israeliska högerpartiet Likud har fått veta att dess ledare, premiärminister Benjamin Netanyahu, redan på tisdag kan bli formellt åtalad för korruption, rapporterar den israeliska tidningen .

Beslutet av riksåklagaren kan påverka hela det inrikespolitiska läget.

I början av oktober förhördes Netanyahu i flera dagar om anklagelserna mot honom och hans fru Sara. Då var beskedet att riksåklagare Avichai Mandelblit troligtvis i december ska besluta om åtal ska väckas eller inte.

Men i torsdags rapporterade israeliska tv-kanalen Channel 13 att beslut kan komma inom tio dagar. Och enligt obekräftade uppgifter till Haaretz har nu Netanyahus parti fått reda på att Mandelblit tänker offentliggöra beslutet redan på tisdag. Partiet planerar därför, tillsammans med en högerorganisation, att genomföra en stor demonstration utanför riksåklagarens bostad i Petah Tikva på måndag kväll.

Anklagelserna mot Netanyahu gäller korruption i form av mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Bland annat misstänks Netanyahu och hans fru för att ha tagit emot gåvor som cigarrer, smycken och champagne från miljardären James Packer och Hollywoodproducenten Arnon Milchan i utbyte mot politiska tjänster. Netanyahu anklagas även för att ha betalat medieägare för att publicera positiva nyheter om honom.

Fråga om immunitet

Åtal eller inte åtal har också bäring på det inrikespolitiska läget i stort i Israel. Om åtal väcks kan opinionstrycket mot Netanyahu växa om att ta tjänstledigt under rättsprocessen eller att helt avgå.

Att Netanyahu, sedan valet i mitten av september slutade i dödläge, vill ha en koalitionsregering med sin största rival Benny Gantz i den mittenorienterade Blåvita alliansen anses av vissa ha mer än bara politiska förklaringar. Också frågan om parlamentarisk immunitet ligger i vågskålen.

Netanyahus hittillsvarande stödpartier har luftat stöd för att ge honom immunitet, men en sådan riskerar att följas av väljarkårens och de politiska motståndarnas fördömanden om rättsröta. Åsikterna i den frågan kan också påverkas av att Mandelblit, som utsågs till riksåklagare 2016, tidigare var högt uppsatt medarbetare till Netanyahu i regeringskansliet.

Pekat på åtalsfrågan

I slutet av oktober blev det Gantz tur att inom 28 dagar försöka bilda regering – men utifrån sett verkar inte mycket ha hänt i förhandlingarna. Blåvita alliansen vill absolut inte samarbeta med Likuds ultraortodoxa allierade – och Gantz har också flera gånger pekat på att Netanyahu riskerar åtal.

Om Netanyahu lyckas sitta kvar som premiärminister, eller roterar på posten tillsammans med Gantz, säger lagen att han inte måste avgå även om han anklagas formellt, har nyhetsbyrån Reuters rapporterat.

Vissa analytiker har också spekulerat om att en uppgörelse kan mejslas fram där Netanyahu avgår i utbyte mot reducerade åtal.

Rättad: I en tidigare version av faktarutan angavs ett felaktigt antal mandat för partiet Likud i Knesset.

Fakta

Fakta: Valen och politiken i Israel

I december i fjol utlyste premiärminister Benjamin Netanyahu nyval, som hölls i april i år. Det har beskrivits som ett missnöjesval mot Netanyahu, då många väljare betonat att de vill se en förändring av israeliska politiken.

Den nybildade Blåvita alliansen, ledd av generalen Benny Gantz, lyckades lika bra vid valurnorna som Netanyahus högerparti Likud, men hade inte lika goda chanser att få ihop en regeringskoalition.

Netanyahu fick uppdraget att bilda regering, men misslyckades. Han upplöste parlamentet, knesset, och utlyste det nyval som hölls den 17 september. Men även efter detta val blev läget låst.

Netanyahus parti Likud har 32 platser i det 120 mandat stora knesset, medan utmanaren Benny Gantz Blåvita alliansen har 33 platser men sammanlagt stöd av totalt 54 knessetledamöter.

Knesset har en kammare som utses i allmänna val vart fjärde år.

Premiärministern har rätt att när som helst utlysa nyval. Hela landet utgör en valkrets. Rösträttsåldern är 18 år. I parlamentet antas lagförslag efter tre omröstningar.

Israels president, som främst har representativa uppgifter, väljs av knesset för en period på fem år och kan väljas om en gång.

Alla israeliska regeringar hittills har letts av Arbetarpartiet eller Likud med undantag för perioden 2006–2008, då mittenpartiet Kadima satt vid rodret. Flera gånger har de två dominerande partierna ingått i breda koalitioner.

Netanyahu, kallad "Bibi", har varit premiärminister utan uppehåll sedan 2009. Han har hyllats för ekonomisk tillväxt, men kritiserats bland annat för att bedriva en splittrande politik där meningsmotståndare får lite utrymme.

 

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Visa mer...