Unga litar mest på traditionella medier

Medier Artikeln publicerades
Det är via telefonen och sociala medier som unga främst tar del av nyheter. Och föräldrarna har stort inflytande över vilka nyhetskanaler de använder. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det är via telefonen och sociala medier som unga främst tar del av nyheter. Och föräldrarna har stort inflytande över vilka nyhetskanaler de använder. Arkivbild.

Föräldrarnas bakgrund spelar stor roll för hur barn och unga tar del av och värderar nyheter. Och även om barnen hämtar sina nyheter via sociala medier så är det de traditionella nyhetsmedierna som de har störst förtroende för, visar en ny studie.

Statens medieråd har undersökt hur barn och ungdomar uppfattar och tar del av nyheter. Studien visar att etablerade, välkända medier är det som unga har störst förtroende för, berättar Yvonne Andersson, analytiker vid Statens medieråd.

– Det syns att man har lärt sig av sin vuxna omgivning, skola eller föräldrar, vilken typ av nyheter som är att lita på. Och kanske är det så att vi i viss mån underskattar barnens förmåga. Farhågor för att ungdomar bara förlitar sig på sociala forum som Flashback finns det inte riktigt fog för i undersökningen, säger hon.

Föräldrar styr

Det är föräldrarnas bakgrund som i stor utsträckning styr. Barn med högutbildade, svenskfödda föräldrar med bra inkomster tar del av nyheter i högre grad än de med föräldrar som är lågutbildade, låginkomsttagare och utlandsfödda.

Skillnader i bakgrund visar sig också när det gäller förtroendet för nyhetsmedier. Förtroendet för Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio är större bland höginkomsttagares barn medan förtroendet för Aftonbladet och Expressen är större bland barn med lågutbildade föräldrar. SVT och TV4 rankas högst oavsett bakgrund.

– Vi ser att det finns kopplingar till föräldrarnas härkomst, inkomst och utbildningsnivå, när det gäller både hur barnen tar del av nyheter och i vilken utsträckning man litar på olika nyhetskällor. Det är värt att fundera lite extra över vad det här kan tänkas få för konsekvenser i det långa loppet, säger Yvonne Andersson.

Delar inte nyheter

Undersökningen bekräftar bilden av att unga får sina nyheter från sociala medier, oftast via mobilen. Något som däremot överraskade Yvonne Andersson är att barn och unga är restriktiva när det gäller att dela nyheter i sociala medier. Rädslan för hur de själva framstår eller för att det man delar kan missuppfattas eller att man har missförstått gör att många ungdomar håller tillbaka, tror hon.

– Jag tror att det kan vara en förklaring till varför man inte engagerar sig så mycket i det politiska samtalet, kommenterar och debatterar på nyhetssajter – risken att ha fel eller framstå som pinsam rent utav. Den risken har kanske större betydelse än vad jag kanske hade tänkt mig, säger hon.

 

Fakta

Fakta: Rapporten Nyhetens behag

Fokus för studien Nyhetens behag från Statens medieråd är barn och ungdomar mellan 9 och 18 år. Studien bygger både på en SCB-enkät och intervjuer med skolungdomar i sjuan och i gymnasiet.

Nyhetsanvändningen ökar med åldern. Bland 17–18-åringarna brukar 83 procent ta del av nyheter, i gruppen 9–12 är andelen 63 procent. I de yngre åldrarna är det något fler flickor än pojkar som tar del av nyheter men bland 17–18-åringar finns ingen könsskillnad.

Föräldrars utbildning, inkomst och härkomst påverkar både i vilken grad unga tar del av nyheter och vilket förtroende de har för olika nyhetsmedier. Till exempel är nyhetsanvändningen högre bland barn med föräldrar som är högutbildade, höginkomsttagare och födda i Sverige.

Föräldrarnas utbildning påverkar också hur barn upplever nyheter. Barn med högutbildade föräldrar anser i större utsträckning att nyheter är intressanta medan barn i låginkomstfamiljer i högre grad svarar att de inte bryr sig.

Oavsett familjebakgrund så hyser de unga störst förtroende för etablerade och välkända nyhetsmedier, i synnerhet SVT och TV4, medan Instagram och Flashback rankas lägst.

Källa: Statens medieråd

 

Visa mer...