Thailands Greta Thunberg krigar mot plasten

Thailand Artikeln publicerades
Tolvåriga Ralyn Satidtanasarn paddlar i Bangkok för att fiska upp skräp.
Foto: SOPHIE DEVILLER, AFP
Tolvåriga Ralyn Satidtanasarn paddlar i Bangkok för att fiska upp skräp.

Hon beskrivs som Thailands motsvarighet till Greta Thunberg. Tolvåriga Lilly tar upp kampen mot plastpåsar och nedskräpning.

Att städa upp Thailand är viktigare än skolgången för Ralyn Satidtanasarn, mer känd som Lilly.

I stället för att vara i skolan navigerar hon sig fram genom Bangkoks kanaler på en paddelbräda och fiskar upp skräp.

Även om hon ibland önskar att hon kunde ta en paus för att leka med de andra barnen är hon fast besluten att göra skillnad.

– Jag är ett barn som gått ut i krig, säger hon.

Thailand ligger på sjätte plats på listan över världens värsta nedskräpare av haven och den stora plastkonsumtionen spelar en avgörande roll.

En thailändare konsumerar i snitt 3 000 plastpåsar om året – tolv gånger fler än en genomsnittlig invånare i Europa.

En av Lillys stora segrar: Att övertyga Central, en stor livsmedelskedja i Bangkok, att en gång i veckan låta bli att dela ut plastpåsar i butikerna.

Inspirerad av Greta Thunberg

– Jag sa till mig själv att om inte regeringen lyssnade på mig, så skulle jag bli tvungen att prata direkt med de som distribuerar plastpåsar och övertala dem att sluta, säger Lilly.

Intresset för miljön väcktes när hon såg en strand i södra Thailand, täckt av skräp. När Greta Thunbergs kamp mot klimatförändringarna växte till en global rörelse inspirerades Lilly till att även hon strejka utanför statliga byggnader.

– Greta Thunberg gav mig självförtroende. När de vuxna inte gör något, får vi barn agera i stället, säger hon.

Medvetenheten kring föroreningarna har ökat i Thailand och stora butikskedjor, bland andra Seven Eleven, har lovat att de från och med januari nästa år inte längre kommer att dela ut engångsplastpåsar.

En anledning är att fall där havsdäggdjur dött till följd av nedskräpning skapat stort engagemang på sociala medier och därmed dragit i gång en debatt.

Ungas röster hörs

Även regeringen har reagerat och diskuterar nu att under 2022 införa ett förbud mot engångsplastpåsar, men kritiker menar att en lagändring kan bli tandlös om det inte också införs exempelvis böter.

Samtidigt försöker unga aktivister som Lilly hålla debatten levande.

– Man kanske kan avskärma sig från alla bevis i världen, men det är oerhört svårt att ignorera ett barn som frågar varför vi förstör planeten som de måste bo på, säger Kakuko Nagatani-Yoshia, som samordnar FN:s arbete kring kemikalier, avfall och luftkvalitet i området.

Mäktiga motståndare

Även om Lilly har sina föräldrars stöd och hyllas av andra aktivister, kämpar hon mot stora ekonomiska intressen. Plastindustrin sysselsätter tiotusentals och utgör fem procent av Thailands BNP.

– Lilly är en bra röst för landets unga, men lobbyisterna har mycket makt och det försvårar all förändring, säger Nattapong Nithiuthai, vars företag tar vara på avfall och tillverkar sandaler av det.

Fakta

Fakta: Mer om plastanvändning

Användningen av plast tog fart på 1950-talet och den har ökat konstant. 2012 konsumerades 288 miljoner ton plast.

Plast i sig är inte nödvändigtvis ett miljöskadligt material, men den nuvarande användningen är inte hållbar då de flesta plaster tillverkas av fossila råvaror från råolja.

En del plaster är miljö- och hälsoskadliga och kan förgifta djur, människor och natur.

Plast som förorening förekommer i olika storlekar, allt från mikroplaster till större plastavfall. Ofta går plastföroreningar hand i hand med nedskräpning.

Många plaster har en mycket låg biologisk hållbarhet och därmed lång nedbrytningstid i naturen.

Mekanisk återvinning är möjlig för en stor del platser, men det sker i liten skala globalt då lönsamheten är låg.

I Sverige är förpackningar, plastbestick, sugrör och plastpåsar några av de plastprodukter som utgör största delen av nedskräpningen.

Källa: Plastrapporten, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket

 

Visa mer...