Annons

Oklart om någon vågar lämna belägrad enklav

Syrien har öppnat ännu en så kallad humanitär korridor för att civila ska kunna lämna ett belägrat rebellkontrollerat område i provinserna Idlib och Hama.
Men befolkningen i området har förändrats efter drygt åtta års krig och frågan är hur många som vill – eller vågar – ta sig till regimkontrollerat område.
Syrien • Publicerad 22 augusti 2019
En turkisk militärkonvoj som fastnat norr om staden Khan Sheikhun i nordvästra Syrien sedan staden intagits av regimen.
En turkisk militärkonvoj som fastnat norr om staden Khan Sheikhun i nordvästra Syrien sedan staden intagits av regimen.Foto: Murat Kibritoglu/DHA/AP/TT

– Det är ett av problemen. Hela Idlibområdet har ju blivit en slags uppsamlingsplats för personer som inte ville eller kunde eller vågade ge upp när andra områden i Syrien föll, säger Aron Lund, journalist och Syrienkännare, till TT.

I flera månader nu har den offensiv pågått som regimen och dess ryska allierade satt in mot Idlib och delar av andra provinser i nordvästra Syrien. Där har framför allt den al-Qaidakopplade jihadistalliansen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) stark närvaro men även andra rebellgrupper. Förutom de stridande har nära 900 civila dödats i området sedan i april, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet i Storbritannien.

Annons

Under onsdagen intog regimen den strategiskt viktiga staden Khan Sheikhun i Idlib. Nu har den öppnat en korridor för att civila ska kunna lämna ett belägrat rebellkontrollerat område, i södra delen av Idlib och norra delen av provinsen Hama. Genom korridoren kan civila lämna området för att ta sig till regimkontrollerat område, enligt Damaskus.

Inget förtroende

Striderna i Idlib är mycket svåra. Läget kompliceras av att Turkiet har militära observationsposter i provinsen som varken syrierna eller ryssarna vågar attackera. Dessutom är rebellgrupperna i området välorganiserade, och sammansättningen på invånarna har förändrats eftersom människor förts dit från rebellkontrollerade områden i Syrien som regimen återtagit tidigare, påpekar Aron Lund.

Deras förtroende för regimens löften är lika med noll, inte minst efter att de sett hur rebeller som gett upp tidigare har behandlats.

"Ryggen mot väggen"

– Det är en ovanligt stor och sårbar befolkning där. Den är väldigt överlastad med internflyktingar och det är överrepresenterat med stridande rebeller, deras familjer och andra som vägrar ge upp, eller som vill slåss till döden eller som inte vågar ge upp. Det är många där som känner att de har ryggen mot väggen, säger Aron Lund.

Han påpekar att det redan tidigare under offensiven i Idlib inrättats humanitära korridorer.

– Och så vitt bekant lämnade inte en enda människa genom just de här korridorerna.

Civila i vägen

Lund påpekar att korridorerna också används i pr-syfte av regimen. Den kan säga till omvärlden att den givit befolkningen möjlighet att lämna innan de faktiskt går in och rensar belägrade enklaver.

– Men i vissa fall fungerar det ju också så, att om du får ut civila och en del rebeller börjar ge upp så bryter ju enklaven samman lättare och det blir enklare att rycka in.

– Den syriska regeringen är ju inte känd för sin stora omsorg om civilbefolkningen när den slåss men det finns ingen särskild anledning att ha civila i vägen när man ska rycka fram heller – det finns inget självändamål i det.

Ännu är det ett mindre belägrat område i södra Idlib som berörs av markstriderna. Men invånarna i nordvästra Syrien räknas i miljontals och skulle striderna nå upp mot turkiska gränsen blir läget akut, säger Lund.

– Då skulle man ha en enorm humanitär kris och det har FN varnat för och larmat om länge nu.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons