Annons

Styckning oftast ett sätt att gömma kroppen

Mördare som styckar sina offer gör det oftast i syfte att lättare göra sig av med kroppen, visar den första kartläggningen av svenska styckmord på 30 år.
43 fall av styckning har skett i Sverige mellan 1991 och 2017, och Stockholms län är överrepresenterat som gärningsplats.
Brott • Publicerad 20 oktober 2019
En ny studie visar att mördare som styckar sina offer oftast gör det i syfte att lättare kunna göra sig av med kroppen. Arkivbild.
En ny studie visar att mördare som styckar sina offer oftast gör det i syfte att lättare kunna göra sig av med kroppen. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

I samband med att journalisten Kim Wall dödades 2017 fick Rättsmedicinalverket (RMV) många frågor om hur vanligt det är med styckmord i Sverige. Det ledde till en insikt om att området är dåligt utforskat. Hittills har tre nationella studier genomförts globalt sett – den senaste om styckmord i Sverige mellan åren 1961 och 1990.

Sedan dess har forskningen inte uppdaterats, förrän nu när RMV redovisar ny statistik som ger en fördjupad bild av den här typen av gärningar.

Annons

Av de 43 fall som granskats under åren 1991 och 2017 har de allra flesta handlat om så kallade defensiva styckningar, som alltså gjorts för att kunna transportera kroppen eller försvåra identifieringen.

Lugnt eller panikartat

– När man läser igenom domar får man ibland känslan av att det kanske egentligen inte var meningen att döda personen, men nu står man där med en kropp som man inte vet riktigt var man ska göra av, säger Denise Guggenheimer, ST-läkare inom rättsmedicin och en av studiens författare.

– I vissa fall har man haft lite mer is i magen: förvarat kroppen, gått och köpt de saker man behövt och sedan styckat. I andra fall har det skett mer hastigt och panikartat, fortsätter hon.

Kartläggningen visar att Stockholms län är överrepresenterat som gärningsplats. Det skulle kunna ha att göra med att det i storstaden är svårare att obemärkt gömma undan en hel kropp, tror Guggenheimer.

– Om det vanligaste är att man gör en defensiv styckning och man bor i en storstad, kan man då tänka sig att det har att göra med trängsel? Det är inte helt enkelt att göra sig av med en kropp obemärkt, jämfört med om man bor i en by utanför en by utanför en by, där ingen märker något, säger hon.

Fler män styckar

Enligt kartläggningen påverkar styckningen också möjligheten att utreda brotten rent rättsmedicinskt. I 28 procent av styckningsfallen kunde man inte fastställa dödsorsak, vilket kan jämföras med 2,7 procent av alla ärenden som RMV i Stockholm hanterade 2000-2010.

Rent numerärt är de manliga offren fler än de kvinnliga. Men i jämförelse med Brottsförebyggande rådets siffror över dödligt våld överlag så är det en större andel av de kvinnor som dödas som också styckas, i jämförelse med hur det ser ut för män. Kartläggningen visar också att det oftast är män som begår styckmord – av 40 gärningspersoner var endast två kvinnor under den studerade perioden.

Oftast fängelse

Av de förövare som kunde dömas fick 33 fängelse, bara fem har fått rättspsykiatrisk vård då de ansetts ha en allvarlig psykisk störning.

– Man tänker att styckmördare måste vara jättesjuka, och så får de nästan alla fängelse. Sedan tänker man ett steg till. Att ha en allvarlig psykisk störning handlar oftast om en psykossjukdom, och då är man ganska desorganiserad och inte kapabel till att ta så pass rationella beslut som exempelvis en defensiv styckning innebär, säger Guggenheimer.

Vad som psykologiskt utmärker gärningspersonerna kommer att undersökas vidare. Redan nu kan Denise Guggenheimer dock konstatera att alla offer och gärningspersoner haft någon typ av relation.

Annons

– Sedan kan den ha varit otroligt kortvarig. Man kan ha träffats samma kväll på krogen. Men det finns inga rena överfallsstyckmord, så vitt vi vet i alla fall.

Rättad: I en tidigare version kunde en formulering om var de nationella studierna ha gjorts tolkas felaktigt.

Erika Nekham/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons