Spanskt valfokus: Katalonien och extremhögern

Spanien Artikeln publicerades
Sittande regeringschefen och socialistledaren Pedro Sánchez.
Foto: Paul White/AP/TT
Sittande regeringschefen och socialistledaren Pedro Sánchez. "Se till att det sker", står det över hans ansikte på valaffischen.

Spanien går till val för tredje gången på mindre än fyra år.

Frågan om Kataloniens status dominerar – och öppnar upp politikens finrum för högerextrema Vox.

Socialistpartiet blir störst. Men om det räcker för att behålla makten är en annan femma.

Unikt nog har valrörelsen sammanfallit med påskveckan, som i Spanien firas intensivt och för flertalet överskuggar partipolitiken. Men när de sista påskprocessionerna marscherat ut kan kampanjarbetet ta fart på allvar.

Inför söndagens parlamentsval visar opinionsmätningarna att det blir svårt att bilda en majoritet i parlamentet.

Premiärminister Pedro Sánchez parti, socialdemokratiska PSOE, ser ut att få runt 30 procent av rösterna, en stark uppgång. Fast PSOE måste luta sig mot vänsteralliansen Unidas Podemos samt något eller ett par mindre katalanska och baskiska nationalistpartier för att regera vidare.

Mot Sánchez står konservativa Partido Popular (PP), mittenhögerpartiet Ciudadanos och Vox. Det är mindre troligt, om än inte uteslutet, att de får ihop ett regeringsdugligt högerblock.

Kallas förrädare

Nyvalet utlystes i februari sedan katalanska nationalistpartier röstat nej till minoritetsregeringens budget. Skälet var Sánchez vägran att acceptera en folkomröstning om självständighet i Katalonien.

Samma småpartier hjälpte honom till makten i juni 2018 i en misstroendeomröstning om dåvarande premiärministern Mariano Rajoy (PP).

Under hösten anslog Sánchez en försonligare ton mot Katalonien. Han talade om möjligheten till en folkomröstning om förstärkt autonomi för regionen. Men självständighet som egen republik – uteslutet.

Denna mindre konfrontativa linje, jämfört med Rajoy, har fått nuvarande PP-ledaren Pablo Casado att döma ut Sánchez som förrädare. PSOE-ledarens eftergifter åt separatisterna är ett svek mot den spanska författningen, enligt Casados.

Högerextrema och ultranationalistiska Vox, hätsk motståndare till all form av katalansk separatism, bullrar ännu högre vilket fått gehör i stora väljargrupper. Partiledaren Santiago Abascal utlovar "reconquista" (återerövring) av Spanien, en historisk referens till hur de kristna under flera århundraden återtog muslimska territorier på iberiska halvön.

"En oerhörd sak"

I denna såriga atmosfär gjorde Vox succé i Andalusiens regionval i december och tog sina första platser i ett regionalt parlament. Dessutom – genom att stöda koalitionen mellan PP och Ciudadanos bidrog Vox till att efter 36 år förpassa PSOE från maktens grytor i Andalusien.

Nästa omvälvande händelse utspelade sig i februari i Madrid. Vid en demonstration till försvar av Spaniens odelbarhet tog ledarna för PP, Ciudadanos och Vox gemensamt avstånd från Sánchez sätt att hantera den katalanska separatismen.

– Det var en oerhörd sak. Albert Rivera (Ciudadanos partiledare), som har ambitionen att vara en modern liberal europeisk politiker, närmast en Macronfigur i Spanien, ställer sig på samma scen som Voxledaren. Det är en direkt konsekvens av vilket inflytande den katalanska frågan har på spansk politik, säger statsvetaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för Europapolitiska studier till TT.

Stenhårda nej

Sedan i vintras står tolv katalanska ledare står inför rätta i Madrid misstänkta för brott i samband med den olagliga folkomröstningen om självständighet och det kortlivade försöket till utbrytning i oktober 2017.

Ett par av dem har de senaste dagarna intervjuats i fängelset. Jordi Sànchez, som toppar partilistan för Junts per Catalunya (JxCat), villkorar ett stöd till PSOE med att (Pedro) Sánchez börjar förhandla om en folkomröstning.

Men premiärministern upprepar sin position, enligt tidningen El Mundo:

– När jag säger nej är det nej. PSOE är garantin för att det inte kommer att bli folkomröstning, självständighet eller brott mot den spanska konstitutionen i Katalonien.

Antydd öppning

Oriol Junqueras, partiledare för ERC (Kataloniens republikanska vänster) och tidigare regionens vicepresident, är åtalad för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel. Åklagaren yrkar på fängelse i 25 år.

Denne nyckelfigur antydde i påskhelgen att ett stöd till PSOE trots allt ligger närmast till hands.

– Under inga omständigheter kommer vi, antingen aktivt eller genom att avstå, att underlätta bildandet av en radikal högerregering. Vi föredrar att backa upp andra alternativ, sade Junqueras i en videosändning från fängelset.

Samtidigt lät han förstå att smakar det så kostar det. Dock utan att formulera vilka motprestationer ERC förväntar sig av PSOE.

– Det katalanska ledarskapet inser självklart att det är större chansa att få tillbaka någon slags normalitet i Katalonien med PSOE i regeringen i stället för PP och Ciudadanos, säger Jakob Lewander.

Många osäkra

Rättegången mot katalanerna bekräftar att Spanien upplever sin värsta politiska kris på typ 40 år. Förr toppade korruption och arbetslöshet dagspolitikens agenda. I dag överskuggas allt av det som i Katalonien kallas ”el procés”.

Två stora tv-debatter i början av veckan blir viktiga. Många av väljarna är osäkra, varav en stor andel är kvinnor. Feministiska frågor är till Vox stora förtret på frammarsch i Spanien, där sittande regering har fler kvinnor än män.

I valet spås högerextremisterna få 10–12 procent. Vox har växt snabbt det senaste halvåret, inte minst på bekostnad av PP som väntas backa rejält.

Det mesta talar för fortsatt politisk instabilitet, vilket EU befarar eftersom Spanien är en av unionens största ekonomier med redan avtagande tillväxt.

– Att Vox kommer in i parlamentet accentuerar en ny utveckling i spansk politik, och som finns i många andra länder: Det partipolitiska systemet blir alltmer fragmentiserat, konstaterar Jakob Lewander.

Fakta

Fakta: Partierna i opinionen

Valet den 28 april gäller 350 platser i Congreso de los Diputados, underhuset i Spaniens parlament. Det krävs alltså 176 mandat för att nå en majoritet.

På söndagen kom två opinionsmätningar som pekar åt samma håll: Regerande PSOE har störst chans att få bilda ny regering.

Institutet Sigma Dos har intervjuat 8 000 personer för tidningen El Mundo.

Socialdemokratiska Partido Socialista Obrero Español (PSOE): 30,3 procent, 122–133 mandat.

Konservativa Partido Popular (PP): 20,1 procent, 74–86 mandat.

Mittenhögerpartiet Ciudadanos 15,0 procent, 48–56 mandat.

Vänsteralliansen Unidas Podemos 13,2 procent, 30–41 mandat.

Högerextrema Vox 10,2 procent, 20–32 mandat

Övriga partier: 11,2 procent, 29 mandat.

Mätningen som institutet 40dB gjort för El País bygger på 2 000 intervjuer. Även där får varken vänster- eller högerblocket egen majoritet.

Övriga mindre partier som kan bli tungan på vågen i regeringsbildningen:

Katalanska nationalister ERC (vänster) och JxCat (borgerligt), baskiska nationalister PNV (mitten) och Bildu (vänster), kanariska nationalister CC (borgerligt), Compromís (miljövänster) och Pacma (djurrättsvänster).

Källor: El Mundo/Sigma Dos, El País/40dB

Visa mer...

Fakta

Fakta: Partierna i opinionen

Sedan diktatorn Franco dog 1975 fick Spanien en demokratisk konstitution 1978.

Fram till 2015 dominerades spansk politik helt av socialistpartiet PSOE och konservativa PP. Men i valet det året gjorde två nya partier bred entré i parlamentet: vänsterpopulistiska Podemos och mittenhögerpartiet Ciudadanos. Det ritade om spelplanen och sedan dess har landet haft svaga minoritetsregeringar.

I juni 2018 tog PSOE regeringsmakten efter en misstroendeomröstning mot premiärministern och PP-ledaren Mariano Rajoy, där mindre katalanska och baskiska nationalistpartier röstade med PSOE.

I februari utlyste PSOE-ledaren Pedro Sánchez nyval sedan regeringens budget röstats ned i parlamentet – med de katalanska nationalistpartiernas bistånd.

Nyvalet nu den 28 april innebär det tredje spanska parlamentsvalet på knappt fyra år (ordinarie val skulle egentligen ha hållits i mitten av nästa år). Valkampanjen kulminerar på fredag. Lördag är traditionellt tillägnad reflektion.

Den 26 maj får spanjorerna åter bege sig till valurnorna. Då är det dags för kommunal- och regionalval samt val till Europaparlamentet. (TT)

Visa mer...

Fakta

Fakta: Partierna i opinionen

Vox fick politiska genombrott i regionalvalet i Andalusien i december 2018 med tolv mandat i regionparlamentet. Det var första gången efter Francos diktatur som ett högerextremt parti vunnit representation i ett regionparlament i Spanien.

I Andalusien stöder Vox en koalitionsregering bestående av konservativa Partido Popular (PP) och mittenhögerpartiet Ciudadanos. Samarbetet innebar slutet för 36 år av vänsterstyre i regionen.

Vox är inte en del av den andalusiska regeringen, men har fått igenom vissa av sina krav i utbyte mot sitt stöd för koalitionen.

Vox bildades 2013 av före detta PP-medlemmar. Partiet beskrivs som högerextremt, antimuslimskt, invandringskritiskt och antifeministiskt. Det strängt nationalistiska partiet vill också se hårdare tag mot självständighetsrörelsen i Katalonien.

Partiet leds av den 43-årige Santiago Abascal, tidigare ledamot för PP i Baskiens regionparlament.

Källa: AFP, Landguiden

Visa mer...

Fakta

Fakta: Partierna i opinionen

Katalanernas strävan efter självständighet har långa anor. Ett viktigt årtal är 1714 då Katalonien förlorade sitt självstyre i det spanska tronföljdskriget.

Efter Francodiktaturen fick Katalonien i slutet av 70-talet långtgående autonomi. Generalitat de Catalunya, som består av parlament, president och regering, återinfördes.

Under 80- och 90-talen var självständighet ingen hetare stridsfråga. Men på senare år har stämningen svängt.

De spanska och katalanska parlamenten röstade 2006 för en autonomilag (statuter) som skulle ge regionen utökade befogenheter. Förslaget fick 74 procents stöd av katalanerna i en folkomröstning. Men högerpartiet PP överklagade de nya statuterna till författningsdomstolen som 2010 slog fast att det inte är lagligt för Katalonien att kalla sig nation. Även andra punkter underkändes.

Beskedet från Madrid blev den utlösande faktorn för stegrade katalanska självständighetskrav. Missnöjet ledde till enorma demonstrationer åren därpå, med ibland upp mot 1,5 miljoner deltagare i Barcelona på Kataloniens nationaldag ("La Diada") den 11 september.

Den 1 oktober 2017 genomförde Katalonien en folkomröstning utlyst av Generalitat de Catalunya. 90 procent röstade ja till självständighet men valdeltagandet var lågt i folkomröstningen, som författningsdomstolen i förväg hade förklarat olaglig.

Den 27 oktober 2017 röstade regionparlamentet ja till en självständighetsförklaring. Centralregeringen i Madrid reagerade direkt genom att avsätta regionregeringen, upplösa regionparlamentet och ta över styret i Katalonien med stöd i konstitutionens artikel 155 som aldrig förr åberopats.

Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont och andra i det katalanska ledarskiktet gick i exil med arresteringsorder hängande över sig.

Rättegången mot nio tidigare regionministrar, regionparlamentets talman samt ledarna för två självständighetsrörelser pågår sedan i vintras i Spaniens högsta domstol. De står efter händelserna i oktober 2017 åtalade för bland annat uppror och förskingring av allmänna medel.

Artikel 155 upphävdes sommaren 2018. President Quim Torra leder den nya regionregeringen som fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, något som de större partierna i Spaniens nationella parlament helt avvisar.

Opinionsmätningar visar att en majoritet av invånarna i Katalonien vill ha en omröstning om självständighet, förutsatt att den är laglig. Ja-sidan är något större än nej-sidan i de senaste mätningarna, men ingen sida ligger över 50 procent. (TT)

Visa mer...