Greta-effekten räckte inte hela vägen

Klimat Artikeln publicerades
Klimatmötets ordförande Carolina Schmidt kunde avsluta mötet två dygn senare än tänkt.
Foto: Manu Fernandez/AP/TT
Klimatmötets ordförande Carolina Schmidt kunde avsluta mötet två dygn senare än tänkt.
Klimatmötet i Madrid pågick två dygn mer än planerat. Några behövde en tupplur under resans gång.
Foto: Jörn Spolander/TT
Klimatmötet i Madrid pågick två dygn mer än planerat. Några behövde en tupplur under resans gång.
Foto: Paul White/AP/TT
"Min erfarenhet är att bristen på insikt är lika stor överallt, inte minst bland dem som vi valt att leda oss", sade klimataktivisten Greta Thunberg i sitt tal inför delegaterna på klimatmötet i Madrid.
Chiles miljöminister Carolina Schmidt – ordförande för FN:s klimatmöte i Madrid – vädjade till alla parter att göra ett sista försök att komma överens.
Foto: Manu Fernandez/AP/TT
Chiles miljöminister Carolina Schmidt – ordförande för FN:s klimatmöte i Madrid – vädjade till alla parter att göra ett sista försök att komma överens.

FN:s klimatmöte i Madrid blev något av en besvikelse, trots rejäl draghjälp från Greta Thunberg och enorma demonstrationer över hela världen.

En handfull länder stretade emot, så resultatet blev urvattnat – och flera frågor fick skjutas upp till nästa år.

Klimataktivisten Greta Thunberg seglade två gånger över Atlanten, enorma skaror barn, ungdomar och vuxna demonstrerade över hela världen och politiker talade om hur folkets röster gav eko ända in i förhandlingsrummen. Många hoppades att mötet i Madrid skulle bli en tydlig vändpunkt i det globala klimatarbetet.

Men när klimatmötets ordförande Carolina Schmidt lät klubban falla för sista gången hördes fler suckar än applåder. De konkreta resultaten från mötet blev inte det stora lyft som många hade hoppats på.

– Det är olycksbådande att när världen behöver öka takten, så bromsar man in, säger klimatminister Isabella Lövin (MP), som har deltagit under intensiva delar av förhandlingarna.

Missad möjlighet

Även FN:s generalsekreterare António Guterres är besviken på resultatet från Madrid, och kallar det en missad möjlighet att tackla klimatkrisen:

"Jag är mer bestämd än någonsin att arbeta för att göra 2020 till året då alla länder åtar sig att göra vad vetenskapen säger oss är nödvändigt för att nå koldioxidneutralitet till 2050, och inte se temperaturerna stiga med mer än 1,5 grader", skriver han på Twitter.

En av de största frågorna har varit hur Parisavtalets parter ska kunna handla med utsläppsminskningar. Det ska underlätta samarbetet länderna emellan och kan effektivisera klimatarbetet. Men synen på hur handeln ska utformas skiljer sig dramatiskt mellan staterna.

För stor klyfta

I ena ringhörnan står Brasilien, som anser att både det säljande och köpande landet ska få tillgodogöra sig de utsläppsminskningar som ingår i handeln. I andra ringhörnan finns EU, som kallar Brasiliens förslag för dubbelräkning som riskerar att urholka hela tanken med artikel 6, som handelsmekanismen kallas. Skillnaden visade sig bli för stor för att överbrygga. Frågan har därför skjutits upp till nästa klimatmöte, som äger rum i Glasgow nästa år.

Däremot lyckades Parisavtalets parter till slut enas om det styrdokument som ska vägleda klimatarbetet under det kommande året. Det såg tidvis omöjligt ut under de hårda förhandlingarna.

Ett stort antal länder, där Sverige och EU ingår, har bland annat kämpat för att få in tydliga formuleringar om att alla länder ska höja sina ambitioner och skärpa sina klimatlöften i linje med bästa tillgängliga vetenskap. Kina, Brasilien, Australien, Saudiarabien och USA har kämpat emot. Men efter många turer fram och tillbaka kunde styrdokumentet klubbas med formuleringar som får betraktas som hårda.

Rekord i seghet

FN:s stora klimatmöte, där nästan 200 länder deltagit, avslutades uppemot två dygn efter utsatt tid – och sätter därmed rekord i seghet. Stämningen har tidvis varit mycket frustrerad. Och det har hörts en hel del kritik mot ordförandelandet Chile, som på grund av gatudemonstrationer i Santiago brådstörtat fick flytta mötesplatsen från hemmaplan till Spanien, för bristfällig organisation.

Under de avslutande överläggningarna har irritationen stegrats ytterligare, då många delegater på grund av tekniska problem med webbplatsen inte har lyckats hitta de dokument som ska diskuteras. Men det har samtidigt resulterat i många fyndiga skämt, som efter hand fick stämningen att lätta.

Fakta

Fakta: Klimatmötet i Madrid

FN:s klimatmöte COP25 i Madrid, staden som hastigt tog över det fysiska värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet, var planerat till den 2–13 december, men drog över hela två dygn.

Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder har deltagit. Första veckan anslogs åt främst tjänstemän, under andra veckan anlände ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltog klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sverige förhandlade inte som enskilt land, utan genom EU.

Den formella agendan har handlat mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder skulle beslutas (artikel 6) och en översyn göras av hanteringen av skador orsakade av klimatförändringar. Men frågorna sköts upp till nästa möte, COP26 i Glasgow i november nästa år.

Andra ämnen på dagordningen var havsfrågor och jämställdhet. Dessutom arrangerades mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltagit.

Källor: Regeringen och COP25.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Klimatmötet i Madrid

Några frågor som länderna enades om under klimatmötet COP25 i Madrid:

Att varje land löpande ska skärpa sina klimatlöften i enlighet med bästa tillgängliga vetenskap.Att utvecklingsländer ska få ersättning för skador och förluster som orsakas av klimatförändringar.Att jämställdhetsplanen skärptes och uppdaterades; att klimatåtgärder inte får gå ut över kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar.Att sluttexten innehåller referenser till forskningsrapporter om havens och markområdens betydelse för klimatet.

Några frågor som fick skjutas upp på grund av oenighet:

Artikel 6, som ska reglera internationell handel med utsläppsminskningar.Sista pusselbiten i det så kallade transparensramverket, där länderna ska rapportera sina utsläppsminskningar på ett enhetligt och öppet sätt.Långsiktig klimatfinansiering till fattiga länder.Registerhållning för ländernas respektive klimatlöften inom Parisavtalet

Källa: UNFCCC

Visa mer...