Protester mot föreslagen premiärminister

Libanon Artikeln publicerades
Libanon har lamslagits av enorma protester mot regeringen. Arkivbild.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Libanon har lamslagits av enorma protester mot regeringen. Arkivbild.

Inom kort kan Libanon ha en ny premiärminister i form av den 75-årige affärsmannen och politiske veteranen Mohammad Safadi.

Han har gått med på att ta sig an den mycket svåra uppgiften om han får politiskt stöd – men redan uppgifterna om att det kan bli han triggar igång nya demonstrationer.

– Jag bekräftar att vi har haft kontakt med minister Safadi och han har gått med på att ta sig an positionen som premiärminister om hans namn får stöd av de huvudsakliga politiska krafterna i regeringen, säger utrikesminister Gibran Bassil till etermediebolaget MTV.

Libanon är en komplicerad mix av olika religiöst och etniskt grundade politiska krafter. Men under ett möte på torsdagskvällen ska enighet om att föra fram Safadi som möjlig ny premiärminister ha nåtts mellan de tunga sunnimuslimska partierna – som stöds av västliga länder och nationer kring Persiska viken – och de Iranstödda sunnimuslimska rörelserna Hizbollah och Amal.

De mer djupgående konsultationerna för att slutligen få Safadi vald kan börja på måndag, säger Gibran Bassil.

Mot eliten

Den tidigare premiärministern, sunnimuslimen Saad al-Hariri, avgick den 29 oktober sedan enorma demonstrationer mer eller mindre lamslagit landet i ett par veckor. Protesterna riktades först mot planerade skatte- och avgiftshöjningar i landet, som befinner sig i en djup ekonomisk kris, men övergick allt mer till krav om att hela den politiska eliten, som beskylls för att ha skott sig på staten och styrt landet in i krisen, ska bytas ut.

Mohammad Safadi – som tidigare innehaft flera regeringsuppdrag, bland annat den tunga finansministerposten – är sunnimuslim. Därmed uppfyller han ett av kraven för att bli premiärminister i landets maktdelningssystem.

Men samtidigt är han också en framgångsrik affärsman som är djupt inbäddad i landets elit, och det kan tala emot honom i demonstranternas ögon.

"I djup koma"

Och uppretade människor i Safadis hemstad Tripoli ödslade ingen tid, utan samlades utanför en av hans egendomar.

– Att välja Mohammad Safadi som premiärminister bevisar att politikerna som styr oss befinner sig i djup koma, som om de vore på en annan planet, säger den 60-årige demonstranten Jamal Badawi.

En annan kritiker säger att Safadi förkroppsligar den typ av politiker som demonstranterna vill bli av med.

– Han är en integrerad del av det här ledarskapets vävnad. Safadi uppfyller inte det folkliga upprorets ambitioner, säger universitetsprofessorn Samir Anous.

20 gripna

Också utanför Safadis bostad i huvudstaden Beirut pågick en demonstration på fredagskvällen.

– Mohammad Safadi är korrupt och vi är här för att säga att revolutionärerna är kategoriskt motståndare mot att se honom leda regeringen, säger demonstranten Ali Nuriddin.

Enligt militären greps 20 personer på fredagen sedan de attackerat soldater som röjde bort barrikader som demonstranter satt upp och som stoppade trafiken på olika vägar. Nio av demonstranterna släpptes senare, sju kvarhålls för förhör och fyra har lämnats över till militärpolisen.

Fakta

Fakta: Libanons politik

Libanon är en sekulär republik där olika religiösa grupper delar på makten enligt ett bestämt mönster, bland annat ska presidenten vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Enligt författningen ska parlamentsval hållas vart fjärde år. Men mellan 2009 och 2018 hölls inga val på grund av politiska problem. Det tog också ända fram till årsskiftet innan en regering var på plats efter valet i maj i fjol.

Rösträttsåldern är 21 år. Militärer får inte rösta.

Parlamentets 128 medlemmar stiftar landets lagar.

Vart sjätte år väljer parlamentet president. För att bli vald krävs två tredjedelar av parlamentsledamöternas röster. Om det inte lyckas hålls en andra valomgång där det räcker med enkel majoritet, det vill säga minst 50 procent av rösterna.

Presidenten utser premiärministern i samråd med parlamentet. Premiärministern utser i sin tur sin regering i samråd med presidenten.

Presidenten är formellt landets överbefälhavare, men regeringen kontrollerar militären.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Källa: UI/Landguiden

Visa mer...