Riksåklagaren: Tystnadskulturen måste brytas

Politik ,
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) anländer till Rosenbad för att fortsätta riksdagspartiernas samtal om gängkriminalitet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) anländer till Rosenbad för att fortsätta riksdagspartiernas samtal om gängkriminalitet.

Riksåklagare Petra Lundh vill pröva nya sätt för att få fram vittnen mot de kriminella gängen.

Riksåklagare Petra Lundh och rikspolischef Anders Thornberg deltog på onsdagen på regeringens partisamtal om gängkriminaliteten. Där presenterade de sina önskelistor över vad som behövs för att stoppa våldet.

Lundh betonade vikten av att få människor i kriminella miljöer att vittna.

– Det är ingen som vill prata i de här miljöerna, eller i varje fall väldigt få, säger hon.

Anonyma vittnen

Lundh vill bland annat att regeringen genomför ett utredningsförslag om att misstänkta som medverkar i utredningar om egen brottslighet ska kunna få straffrabatt.

– Det tycker vi är en viktig pusselbit, säger Petra Lundh.

Åklagarmyndigheten anser också att ett kronvittnessystem absolut bör utredas. Lundh tycker att situationen nu är så allvarlig att även ett system med anonyma vittnen åtminstone bör övervägas.

– Det här ju naturligtvis kontroversiellt och måste göras på ett rättssäkert sätt, säger Lundh.

Hon påpekar att möjligheten till anonyma vittnen finns i Norge, Danmark och Finland, där den bara används i mycket speciella fall. Lundh vill även se att vittnesskyddet stärks.

Försenat förslag

Därutöver efterlyser Åklagarmyndigheten möjlighet till hemlig dataavläsning för att polisen ska kunna läsa av krypterad kommunikation mellan misstänkta. Det är ett förslag som regeringen utlovat sedan 2015 och som nu aviseras till december 2019.

Lundh ser också behov för polisen att lättare kunna genomföra husrannsakan i it-miljö, till exempel genom att på distans få ta sig in i en misstänkts dator.

På Åklagarmyndighetens önskelista finns dessutom att straffrabatten för unga brottslingar 18–21 år slopas för grova brott och att straffen för dem som förmår unga under 18 år att begå brott skärps kraftigt.

Ytterligare önskemål är att politikerna gör det lättare för rättsväsendet att komma åt kriminellas förmögenheter som kommer från brott.

Snabbaste sättet

Rikspolischef Anders Thornberg uppmanade politikerna att befria polisen från arbetsuppgifter som stjäl tid från arbetet med gängkriminaliteten.

– Det är det enskilt snabbaste sättet att öka vår kapacitet, säger rikspolischefen.

Han pekar på att poliser i dag får lägga tid på att transportera frihetsberövade, berusade, personer med psykisk ohälsa och omhändertagna djur.

Under lång tid har rikspolischefen efterlyst mer effektiva förebyggande insatser från exempelvis skola och socialtjänst, för att stoppa nyrekryteringen till gängen.

– Unga står på kö för att gå in i gängen, säger Thornberg.

Han betonar särskilt vikten av att unga lagöverträdare möts av konsekvenser tidigt.

Regeringens lista

På mötet på regeringskansliet presenterade även justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg sina förslag inför de förhandlingar som nu ska starta med V, MP, C, L, KD och M.

Bland dem finns inte några förslag om utredning om anonyma vittnen eller slopad straffrabatt för unga 18-21 år. Justitieminister Morgan Johansson (S) har dock tidigare sagt att man vill slopa straffrabatten.

En utredning av ett kronvittnessystem och skärpta straff för dem som hotar vittnen finns däremot med.

Inte nöjd

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell är inte nöjd med regeringens lista. Han pekar på att man redan är överens om många av regeringens förslag sedan tidigare , eller så har riksdagen uppmanat regeringen att genomföra dem för länge sedan.

– Vi har väldigt lång väg att vandra om vi ska bli överens, säger Forssell.

Justitieministern låter mer optimistisk.

– Det finns ett stort antal förslag där vi har gemensam grund. Spännvidden mellan partierna är inte särskilt stor, säger Morgan Johansson.

Fakta

Fakta: Våld bland kriminella ökar

Dödligt våld kopplat till kriminella konflikter har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren.

Två grova våldsdåd i slutet av augusti, i vilka två kvinnor miste livet, fick regeringen att bjuda in samtliga partier utom Sverigedemokraterna till samtal. En 31-årig läkare sköts på öppen gata vid Ribersborg i Malmö, medan hon bar på sin lilla bebis. En 18-årig kvinna dödades av skott genom ett fönster i en lägenhet i Råcksta i Stockholm.

Totalt har det hittills i år inträffat 214 skjutningar, i vilka 29 personer avlidit.

2018 sattes ett dystert rekord med 45 ihjälskjutna. Totalt inträffade 306 skjutningar.

Året före sköts 43 människor till döds i totalt 324 skjutningar.

Även antalet sprängningar ökar. Till och med juli i år skedde 120 sprängningar, jämfört med 83 i fjol.

Hela året 2018 anmäldes totalt 162 sprängningar.

Källa: Polisen

Visa mer...