Annons

Pisachefen: Sverige kan nå toppen igen

Andreas Schleicher, OECD:s högste chef för Pisamätningarna, har varit besviken på Sverige.
Men nu är svensk utbildning på rätt spår, anser han.
Utbildning • Publicerad 3 december 2019
OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher vid ett tidigare besök i Stockholm. I bakgrunden dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher vid ett tidigare besök i Stockholm. I bakgrunden dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).Foto: Maja Suslin/TT
Andreas Schleicher, OECD:s utbildningsdirektör och ansvarig för Pisa-undersökningarna. Arkivbild.
Andreas Schleicher, OECD:s utbildningsdirektör och ansvarig för Pisa-undersökningarna. Arkivbild.Foto: Carl Bredberg/SvD/TT

Han har haft bråda dagar, Andreas Schleicher, med presskonferenser och seminarier om Pisaresultaten för 79 länder. Sverige hör till de länder som varit med sedan det första Pisatestet år 2000 och Andreas Schleicher har följt den svenska resultatutvecklingen och utbildningsdebatten med intresse.

När den svenska poängkurvan vek nästan lodrät nedåt 2012 vände sig den dåvarande regeringen till OECD och bad om en analys. Två sådana överlämnades personligen av Andreas Schleicher, som uttryckte sin besvikelse över utvecklingen i Sverige.

Gjort läxan

Annons

Men det var då det. Att Sverige fått ökade poäng i de två senaste mätningarna förvånar honom inte.

– Nej, vi fick ju en första positiv indikation 2015. Jag tror också att Sverige gjort sin hemläxa de senaste åren. Resultaten börjar synas och det är goda nyheter, säger han till TT.

Han nämner bland annat tecken i all Pisadata på att studieron i klassrummen har förbättrats och en ökad insikt hos eleverna att bra studieresultat kräver arbete snarare än talang.

Han berömmer också Sverige för att driva utbildningsfrågor, oavsett regering.

– Jag har besökt Sverige många gånger och haft givande samtal. Vad som hela tiden imponerat på mig är att samtalen fortlöpt, oavsett parti och regering. Båda blocken inser att skolan behöver förändringar.

Inget att köpa

Schleicher tycker sig också se en ökad medvetenhet om att skolan måste återta sin status, inte vara en serviceinrättning för kunder.

– Svensk skola har allt mer präglats av ett kund–säljtänk under 2000-talet. Föräldrar blev kunder, elever konsumenter medan lärarna har tillhandahållit tjänster. Detta har devalverat både skolan som samhällsinstitution och läraryrket. Men sedan några år har det förts mer diskussioner om hur likvärdighet kan garanteras med fria skolval och hur läraryrkets status kan höjas. Det är mycket viktigt.

Ett av OECD:s råd har varit att uppvärdera lärarkåren, inte minst genom högre löner. Detta har också skett. Ändå råder lärarbrist. Varför?

– Att ge lärarna bättre betalt är en sak. Nu handlar det främst om att göra läraryrket intellektuellt utmanande och intressant. Från Finland och Estland kan ni lära er att involvera lärarna i forskning och utveckling, säger Schleicher.

Ojämnt delat ansvar

Han pekar också på den utmaning som en växande andel invandrade elever innebär om ansvaret inte delas jämnt i skolsystemet. Det finns som bekant skolor där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, vilket varken gynnar de invandrades språkutveckling eller integration.

Annons

– Det handlar inte om antalet invandrade elever, utan koncentrationen till vissa skolor. Det är det viktigaste budskapet – att fördelningen är så ojämn. På den punkten bör Sverige vara vaksamt, säger han.

Ändå tycker Andreas Schleicher att Sverige har ett relativt likvärdigt skolsystem, i en internationell jämförelse.

– Det är främst de privilegierade familjerna som söker till de attraktiva skolorna. Detta förekommer i Sverige, men i ännu högre utsträckning i många andra länder, säger han.

Och enligt Pisa-chefen kan Sverige, på lite sikt, få ännu bättre resultat i kunskapsmätningarna.

– Sverige har varit något av ett föregångsland vad gäller utbildning, och ni har alla förutsättningar att vara det igen. Ni har en hög utbildningsnivå, värdesätter utbildning och satsar mycket resurser på den, säger Andreas Schleicher.

Anna Lena Wallström/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons