Våldet i Hongkong kan ställa in lokalval

Ryktena om ett uppskjutet val har cirkulerat en tid i den kinesiska regionen, där protesterna har blivit våldsammare de senaste dagarna.

Men det var först efter en artikel i Pekingregimens språkrör, tidningen Folkets Dagblad, som det stod klart att det var en verklig risk. Peking, som tydligt uttryckt att Hongkongpolisen måste bli ännu tuffare mot demonstranterna, lät förstå att ett slut på de våldsamma protesterna är en förutsättning för att valet ska kunna hållas.

Lokalvalet är planerat till den 24 november. Då röstar invånarna fram representanter till olika geografiska distriktsråd, som bestämmer över små budgetar och vissa frågor på lokal nivå. På så vis är valet inte så viktigt.

Men de lokala politikerna sitter också med i den valkommitté som röstar fram Hongkongs högsta politiker, den post som den kritiserade och Pekingvänliga Carrie Lam nu innehar. Distriktsråden har visserligen inte en jättestark röst i valet av högste ledare, men ju fler fiender till Peking som tar plats i distriktsråden, desto svårare riskerar det att bli för de Pekingtrogna att få ihop den majoritet som krävs när det är dags att utse Lams efterträdare om två och ett halvt år.

Det är en av anledningarna till hoten om att ställa in valet, tror Daniel Li, Hongkongbo och ungdomspastor som är inblandad i den fredliga delen av proteströrelsen.

– De försöker skjuta upp valet eller ställa in det för att behålla den nuvarande sammansättningen av valkommittén, säger Li.

I lokalvalen brukar folk nämligen inte vara så noga med vilket läger de olika kandidaterna tillhör, viktigare är vad de konkret kan erbjuda i närsamhället. Så till skillnad från valet till Hongkongs parlament, där majoriteten av Hongkongborna motsätter sig Pekings inflytande, brukar många av dem som väljs på lokal nivå vara Pekingvänliga kandidater, förklarar Li.

– Om demokratiförkämparna skulle knappa in mycket kanske det får konsekvenser, säger han.

Rekordmånga väljare ska redan ha registrerat sig för årets val, enligt lokala medier.

– Många av dem är unga och tillhör demokratirörelsen, säger Daniel Li.

Men Kinakännaren och professorn Steve Tsang vid SOAS-universitetet i London säger att det, snarare än politisk makt, handlar om att lokalvalet har blivit en symbolfråga för båda sidor. Valet är en av få möjligheter som Hongkongborna har att uttrycka sin politiska åsikt. Att ställa in det mitt under brinnande demokratikamp skulle vara en kraftig provokation.

– Det sänder ett budskap om hur regeringen arbetar emot alla demokratiska processer, säger Tsang, som spår att resultatet skulle bli upptrappat våld.

För regeringssidan och Peking handlar det om att inte möta demonstranterna vilja så länge våldet fortgår.

– Men officiellt kommer de i så fall att hänvisa till att våldet omöjliggör valet.

Demokratiprotesterna i Hongkong har under hösten blivit allt mer våldsamma från båda sidor. Polisen har använt gummimantlade kulor och tårgas. Demonstranterna har slagit tillbaka i övertygelsen att våld krävs för att vinna denna historiska kamp om Hongkongs självstyre.

Nyligen tog brutaliteten en ny vändning när en 21-åring sköts av en polis med ett skarpladdat vapen.

– Folk var i chock. Det var som att polisen fått order att de kan öka våldet utan att det får konsekvenser, säger Daniel Li.

På den händelsen följde en våg av våld som skakat Hongkongs universitetsområden. Polisens agerande fick dock stöd från fastlandet, som börjat surna till rejält på de långdragna protesterna.