Krisen slår klorna i Argentina

På kort sikt kan kapitalkontrollerna leda till en dämpande effekt för landets kapitalutflöden.

– Den buffert man har för att klara av utlandsbetalningar har sjunkit med cirka 20 procent bara i augusti. Det måste man stoppa, och det här är en tillfällig lösning för att sakta ner utflödet av kapital från landet, säger Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB för tillväxtekonomier.

Men valutarestriktioner tenderar att föra med sig mer skada än nytta, menar han.

– Det kan förhindra nödvändig import. Kan företag inte växla till sig utländsk valuta för att köpa varor i utlandet kan man inte heller importera nödvändiga varor, då kan det stanna av landets utveckling.

Räntor på argentinska obligationer skjuter i höjden och aktier noterade i Europa med exponering i Argentina tar storstryk.

Grupo Financiero Galicias aktie rasar drygt 9 procent på Frankfurtbörsen, där samtidigt Banco Macro-aktien faller med nästan 7 procent.

Kursrasen följer på förra veckans kollaps på Buenos Aires-börsen, som på fem handelsdagar tappade 30 procent.

Efter de kraftiga nedgångarna öppnade däremot börsen på plus under måndagseftermiddagen. Men framöver är det troligt att siffrorna pekar nedåt, enligt Hammarlund.

– Inte fullt lika stora fall som vi sett tidigare i augusti, men en dubbelsiffrig nedgång skulle inte förvåna mig. Valutan kommer också att fortsätta försvagas, och det är sannolikt att ekonomin bromsar in ytterligare innan den vänder.

Argentinas peso, vars värde halverades i fjol, har med ett nytt kursfall tappat 36 procent av sitt värde mot USA-dollarn sedan årsskiftet.

Kapitalkontrollerna kommer att administreras av Argentinas centralbank, som sedan i onsdags förra veckan bränt nästan en miljard dollar i försöken att motverka kursraset för landets valuta och dumpandet av argentinska tillgångar.

Enligt centralbanken kommer kapitalkontrollen som införs innebära ett tak på 10 000 dollar för valutaaffärer. Taket gäller även för hur stora belopp som får föras ut ur Argentina.

Dessutom införs skärpta kontroller vid exportaffärer, där bolag måste omvandla sina exportintäkter till lokal valuta inom vissa tidsperioder. Syftet är att motverka att bolagen samlar dollar på hög, enligt centralbanken.

– Om vi inte gör detta skulle konsekvenserna bli allvarliga, sade finansminister Hernan Lacunza i en tv-intervju i söndags när beskedet kom.

Marknaden befarar att vänsterkandidaten Alberto Fernández ska segra i presidentvalet, då han enligt primärval har stark medvind i opinionen.

Osäkerhet inför vad som kommer att hända efter valet och rädsla för ett underskott på utländsk valuta har lett till en högre efterfrågan på dollar.

– Under oroliga tider med hög inflation söker sig medborgaren till en säker hamn, dollarn i detta fall. En för hög efterfrågan devalverar valutan, vilket spär på inflationen och tvingar centralbanken att sälja reserver. Det försöker de undvika genom att strypa tillgången till dollar, säger Damián Migueles Chazarreta professor i nationalekonomi, och fortsätter:

– Efterfrågan består så klart, och leder på kort sikt till en svart eller parallell marknad.

Experter på Internationella valutafonden (IMF), som redan har ett stödprogram med nödkrediter till Argentina på sammanlagt 57 miljarder dollar, följer utvecklingen noga.

IMF ska till den 15 september leverera en rapport om hur Argentina uppfyller villkoren för stödprogrammet.

– Om de kommer fram till slutsatsen att Argentina inte har följt sina åtaganden som de bundit sig vid när avtalet slöts finns risken att de inte för över pengar till landet. Men min gissning är att man kommer att förbise att överträdelser har begåtts och föra över pengarna ändå, säger Migueles Chazarreta.