Nordisk krismekanism för hotande lägen

Försvar Artikeln publicerades
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, Arnór Sigurjónsson, chef för försvarsfrågor på det isländska utrikesdepartementet, och Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen under en pressträff.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, Arnór Sigurjónsson, chef för försvarsfrågor på det isländska utrikesdepartementet, och Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen under en pressträff.

Spänt säkerhetsläge, naturkatastrof, provokativ militärövning – det är exempel på när en ny nordisk krismekanism ska kunna aktiveras.

Inom ramen för Nordefco (Nordic defence cooperation) möttes de fem nordiska ländernas försvarsministrar eller motsvarande på Karlbergs slott i Solna på tisdagen. Där kom de överens om att skapa en så kallad kriskonsultationsmekanism.

Bakgrunden är Rysslands aggression mot Georgien 2008, annektering av Krim 2014 och konflikten i östra Ukraina. Denna utveckling har försämrat säkerhetsläget i Norden, vilket fått Nordefco att bli mer operativt och fokuserat på sina omedelbara närområden.

Redan övat

Krismekanismen är tänkt att utlösas av försvarsdepartementen och ska vara ett stöd för regeringarna i trängda situationer. Länderna har redan testat upplägget och övat på olika scenarier – och nu aktiveras systemet.

– Det här bygger på att vi på ett snabbt sätt kan koppla upp oss mot varandra och att vi har krypterad och säkerhetsklassad informationslänk mellan länderna för att användas vid olika situationer när vi tycker att det är nödvändigt i en krissituation, men också i andra lägen när vi bedömer att det finns behov, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.

Stärker försvaret

Syftet med nyordningen är att stärka det gemensamma nordiska försvaret.

– Det här uppgraderar och höjer statusen för Nordefco som säkerhetspolitiskt instrument, säger försvarsministern och ger exempel på sådant som inträffat och hade kunnat utlösa krismekanismen om den varit i bruk:

• Militär och civil flygfart påverkas av gps som störts ut.

• Provokativt uppträdande som när ryska bombplan 2013 övade angrepp mot Sverige utan att svenskt stridsflyg kunde lyfta och markera närvaro (den så kallade ryska påsken).

• De enorma svenska skogsbränderna 2018.

Cyberhot också

Även cyberhot blir ett område för krismekanismen.

– Vi är väldigt skärpta på att cyber och hybrid är arenor som vi måste följa noga, och som också ingår i bevakningsansvaret, säger Peter Hultqvist.

TT: Kommer samarbetet mellan ländernas underrättelsetjänster att förstärkas med den här krismekanismen?

– Nej, det har inte diskuterats på det sättet. Vi har redan ett ordentligt samarbete på underrättelsesidan. Det här handlar mer om att koordinera och informera varandra på regeringsnivå i ett givet läge, svarar Peter Hultqvist.

 

Fotnot: Begreppet "cyber och hybrid" handlar inom försvarspolitiken om att bekämpa dataangrepp och tillslag som inte betecknas som traditionell krigföring.