Hultqvist: Natoalliansen är inte hjärndöd

EU Artikeln publicerades
Frankrikes president Emmanuel Macron framför Triumfbågen i Paris i måndags under hedrandet av Första världskrigets offer på 101-årsdagen av krigets slut.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron framför Triumfbågen i Paris i måndags under hedrandet av Första världskrigets offer på 101-årsdagen av krigets slut.

Hjärndött, sade Frankrikes president om Nato-samarbetet och rörde om rejält bland kollegor och försvarsministrar. Svenske Peter Hultqvist (S) håller inte med.

Men den franska kritiken sätter ytterligare fokus på villrådigheten kring vem som borde göra vad inom EU och Nato.

Det var i en intervju med tidskriften The Economist i förra veckan som Emmanuel Macron sågade hur de 29 Nato-länderna egentligen samarbetar med varandra.

– Vad vi för närvarande upplever är Natos hjärndöd, sade Macron, med hänvisning bland annat till hur Nato-landet Turkiet agerat i Syrien och hur USA tar militära beslut utan att på förhand varsla sina allierade.

Sedan dess har han fått både stöd och mothugg. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger sig inte gilla "svepande omdömen", medan USA:s utrikesminister Mike Pompeo samtidigt påpekat att militäralliansen måste förändras för att inte bli "ineffektiv och omodern".

"Viktig faktor"

Natokritiken är framför allt känslig för länderna i det gamla Östeuropa, som inte vill ha några sprickor mellan stormakterna i väster.

Men även icke-Nato-länder som Sverige är något skeptiska till Macrons ord. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser inte att militäralliansen är hjärndöd.

– Jag är inte den som ska recensera alla de interna problem som finns inom ramen för Nato eftersom vi inte är medlemmar i Nato. Men jag anser inte att Nato är en organisation som man kan beteckna som hjärndöd, säger Hultqvist i samband med tisdagens försvarsministermöte i Bryssel.

Ubåtssamarbete

Macrons ord har gett ny fart till debatten om vad EU och Nato gör och borde göra på egen hand och tillsammans inom försvarsfrågorna.

Frankrike och Tyskland har de senaste åren kraftigt drivit på för EU:s egna försvarssamarbete Pesco, som snabbt vuxit till att omfatta 47 gemensamma projekt. 13 nya tillkom på tisdagen, med Sverige som deltagare i tre, bland annat ett om ubåtsbekämpning.

– Det handlar om kontroll och kommunikation inom ramen för ubåtskrigföring, berättar Hultqvist.

Sverige trycker samtidigt på för att lösa den segslitna frågan kring hur och om icke-EU-länder framöver ska kunna delta i Pesco-projekt och den stora försvarsfond som är på väg att etableras.

– Det är jätteviktigt för vi har företag i Sverige som är ägda av både amerikanska och brittiska intressen och vi vill ju inte att de ska utsättas för någon diskriminering eller åsidosättande, säger försvarsministern som hoppas på en hyfsat snabb lösning.

– Det är ju en övervägande stark tendens åt att man vill lösa den här frågan och komma överens. Jag är rätt så optimistisk om att man gör det till sist, säger Hultqvist i Bryssel.

Fakta

Fakta: EU, Nato och Pesco

Av de för tillfället 28 EU-länderna – inklusive Storbritannien – är 22 samtidigt medlemmar i Nato. Endast Sverige, Finland, Österrike, Irland, Malta och Cypern står utanför militäralliansen.

Av Natos 29 medlemmar är det sju som inte är med i EU: USA, Kanada, Turkiet, Norge, Island, Albanien och Montenegro. Nordmakedonien är samtidigt på god väg in och inväntar endast att alla medlemsländer ska ha ratificerat inträdet – något som hittills gjorts av 18 av 29 medlemmar.

EU-länderna håller samtidigt på att utveckla det egna försvarssamarbetet Pesco (Permanenta strukturerade samarbetet), där alla EU-länder utom Storbritannien, Danmark och Malta deltar. Inom ramen för Pesco finns nu 47 gemensamma projekt, om allt från vapentester till underlättande av trupptransporter över gränserna. Parallellt håller även en gemensam försvarsfond på att skapas där EU-kommissionen vill satsa motsvarande 140 miljarder kronor under sju år på utveckling av och forskning kring nya vapensystem.

Visa mer...