Annons

M skärper politik för lag och ordning

Moderaterna vill skärpa kampen mot brottsligheten genom att ge polisen ökade befogenheter.
Partiet vill också utreda sänkt straffmyndighetsålder.
Politik • Publicerad 18 oktober 2019
Moderaterna vill ge polisen ökade befogenheter. Arkivbild.
Moderaterna vill ge polisen ökade befogenheter. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Bland riksdagspartierna är det i dag bara Sverigedemokraterna som är för att sänka straffmyndighetsåldern från dagens 15 år.

Ulf Kristersson har dock ingen uppfattning om till vad, eller om, åldern borde sänkas. Partiets rättspolitiske talesperson Johan Forssell ser både för och nackdelar med sänkt straffålder.

Annons

– Vi har ju personer som används för brottslighet eftersom de är 13 och 14 år och inte kan ställas inför rätta, säger han.

– Å andra sidan kan en sänkt ålder leda till att ännu yngre personer utnyttjas av gängen och det handlar ju om barn, vilket bland annat ger frågor om när en hjärna är färdigutvecklad.

Flera skärpningar

Moderaterna skärpte sin rättspolitik redan 2017 och har ambitionen att vara det ledande partiet för lag och ordning. Nu skärper man politiken ytterligare.

Moderaterna vill bland annat öka polisens möjligheter till hemliga tvångsmedel, göra det lättare att genomföra husrannsakan i kriminella miljöer och utöka möjligheterna att samla in, registrera och analysera biometriska uppgifter från misstänkta.

Få ombud på stämman uttryckte oro för den personliga integriteten. Ett par ombud var kritiska till förslaget om att polisen ska kunna upprätta tillfälliga visitationszoner.

Det hördes också ett fåtal invändningar mot att pröva ett system med anonyma vittnen vid allvarliga brott. Men stämman sade ja till båda förslagen.

Stämman skärpte också partistyrelsens förslag om att fler utländska medborgare som begår brott ska utvisas. För grova brott ska utvisning vara på livstid, blev beslutet.

"Tappat farten"

På stämman fanns också ett visst tryck på att skärpa Moderaternas skattepolitik. Många ombud ville gå längre än partistyrelsen och på sikt avskaffa den statliga inkomstskatten helt.

– Vår roll är att ta från staten och ge till dem som arbetar, sade Sarah Ullmark, Västra Götaland.

Enligt partiets ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson skulle det kosta staten 60 miljarder kronor och det vore, enligt henne, en dålig idé utan folkligt stöd.

Annons

En del ombud var oroliga för att M ska tappa initiativet när det gäller att sänka skatter. Orsaken är samarbetet mellan den rödgröna regeringen och Centern och Liberalerna.

– Att M tappat farten har aldrig varit tydligare när S avskaffar värnskatten och inte vi, sade Olov Holst, Stockholms län.

Stramare bidrag

I stället för att ta bort den statliga inkomstskatten helt, beslutade stämman att partiet ska arbeta för att trappa ned skattesatsen och samtidigt höja inkomstgränsen för när statlig skatt ska betalas. Den linjen, som stöddes av partistyrelsen, vann med klar majoritet.

Samtidigt som Moderaterna ska fortsätta sänka skatter, vill de också att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av välfärden och att de generella statsbidragen till kommunerna ska öka.

Stämman tog också beslut om att precisera och skärpa den bidragsreform man M gick till val på redan 2018. M vill avskaffa kommuners möjlighet att ge mer i socialbidrag, utöver hyreskostnader och riksnormen. Partiet vill också att riksnormen justeras ned, eftersom TV-avgiften nu gjorts om till skatt som tas ut på inkomst. Ett annat förslag är att kommuner förbjuds att ge kompensation för indraget studiestöd på grund av skolk.

Stämman sade också ja till att nyanlända ska vara tvungna att kvalificera sig för rätt till fullt socialbidrag.

Lars Larsson/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons