Kan näste säkerhetsrådgivare tämja Trump?

Den planerade träffen med Afghanistans talibanrörelse på presidentlantstället Camp David ställdes plötsligt in. Toppmötet med Nordkoreas diktator i Hanoi avslutades i förtid, utan uppgörelse. Handelsutspel kommer utan förvarning, ibland ackompanjerade av hätska ord. Men i somras, när en amerikansk drönare uppgavs ha skjutits ner av Iran, lät Trumpstyret däremot bli att agera.

– Frågan är om det spelar någon roll vem den nationelle säkerhetsrådgivaren är, när man har en president som är så benägen att gå sin egen väg, säger Erik Brattberg, säkerhetspolitisk analytiker och direktör för Europaprogrammet på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace i Washington DC.

Att förstå och analysera Donald Trumps utrikespolitik är utmanande. USA:s president har utmålat sig som en tuff ledare och har nära till hård retorik, men han drar sig samtidigt för internationella ingripanden.

– Trumps instinkt är att USA inte ska blanda sig i inrikespolitiska angelägenheter i andra länder, han vill inte ha fler militära interventioner i Mellanöstern. På så sätt liknar han egentligen (föregångaren) Barack Obama, säger Brattberg.

Lägg därtill att Trump gick till val på att sätta sitt hemland före allt annat. Under sin tid i Vita huset har han visat att han är ointresserad av internationella samarbeten och institutioner, bland annat genom att hoppa av kärnenergiavtalet med Iran och Parisuppgörelsen om klimatet samt punktera USA:s stöd till FN. Men presidenten är angelägen om att förhandla med auktoritära ledare.

– Jag tror egentligen inte att han har någon utrikespolitisk agenda, däremot har han olika instinkter. I hans värld styr ett antal hårda makter, de förhandlar över huvudet på mindre länder, påpekar Brattberg.

Den inställningen kan ha lett till de uppmärksammade toppmötena med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och träffen med Rysslands president Vladimir Putin i Helsingfors förra sommaren. Att presidenten kunde tänka sig att möta talibanerna på amerikansk mark, det möte som nyligen ställdes in, och nu sägs vara öppen för att träffa Irans president är ytterligare tecken på Trumps världssyn – och att han ser sig själv som en toppförhandlare.

– Inför valet 2020 vill han kampanja på att han är en "dealmaker", säger Brattberg.

Men Trumps förhandlingsvilja har stuckit John Bolton i ögonen. Höken Bolton har tidigare förordat militära angrepp på bland annat Nordkorea och Iran. Boltons hänvisning till den "libyska modellen" när han talade om Nordkorea, som kan tolkas som att Kim borde gå samma dödliga öde till mötes som Libyens Muammar Gaddafi, var ett stort misstag i Trumps ögon, enligt webbtidningen

Bolton motsatte sig också Trumps planerade möte med talibanerna, något som i USA beskrivs som droppen som fick bägaren att rinna över.

– Det har varit uppenbart under lång tid att Bolton och presidenten inte kommit överens kring en rad frågor, säger Brattberg.

TT: Vad letar Trump efter för typ av rådgivare nu?

– Oklart. Om han vill fortsätta att driva dessa förhandlingar kanske han väljer en mindre hökaktig. Men samtidigt gillar han att omge sig med personer med militär bakgrund. Nästa rådgivare kan ge en indikation om Trumps prioriteringar framöver.

Men, lägger Brattberg till, det är tydligt att Trump i början av sitt presidentskap var mer tyglad av medarbetare. Den senaste tidens mer impulsiva agerande kan tolkas som att presidenten nu har större eget inflytande över utrikespolitiken.

– Och Trump kommer från showbiz, han motiveras av dramatiken kring toppmöten som det med Putin i Helsingfors. Förhoppningarna om att nästa rådgivare ska kunna tämja eller kontrollera honom är små.

Donald Trump väntas presentera Boltons efterträdare de kommande dagarna. Han sade häromdagen att det finns minst fem personer som han överväger för utnämningen.