Juncker: Ingen fara för den nordiska modellen

EU Artikeln publicerades
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på sitt kontor i Berlaymont-byggnaden i Bryssel.
Foto: Johan Falnes/NTB Scanpix/TT
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på sitt kontor i Berlaymont-byggnaden i Bryssel.

Han hyllar den nordiska modellen, fnyser åt pratet om sitt alkoholintag och vill gärna ha en minimilön för alla.

Och nordbor får gärna ta större plats i EU, säger kommissionsbasen Jean-Claude Juncker i en unik intervju med Nordens samlade nyhetsbyråer.

Den snart 65-årige kommissionsordföranden från Luxemburg tar emot på sitt kontor i den klassiska Berlaymont-byggnaden i centrala Bryssel.

Här uppe har Juncker nu mindre än ett halvår kvar på sin post. EU-valet den 23-26 maj blir första steget i processen kring vem som ska bli hans efterträdare. En ny EU-kommission, med en representant från varje medlemsland, ska sedan föreslås och tillsättas under sommaren och hösten – gärna med fler kvinnor, om Juncker får som han vill.

– Jag började med fyra kvinnor (i kommissionen). Det var inte acceptabelt så jag fick upp det till nio – men det är fortfarande löjligt. Det vore helt normalt om halva kommissionen vore kvinnor, säger han i en intervju för TT, danska Ritzau, finländska STT och norska NTB.

Danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager tillhör de kvinnor som flitigast nämnts i spekulationerna om vem som kan få en hög post. Med en vecka kvar till EU-valet vill Juncker dock varken säga bu eller bä om olika kandidater.

– Jag kommer inte att lägga mig i de val som parlamentet och rådet (EU:s stats- och regeringschefer) har att göra. Men jag skulle inte bli upprörd om någon från den visa Norden skulle få någon av topposterna. Det är dags för våra nordiska vänner, tycker han.

Strid om pelare

I Sverige har en hel del av debatten inför EU-valet handlat om den sociala pelare som Juncker lanserade tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) vid EU-toppmötet i Göteborg 2017. Pelaren, som består av 20 principer för bättre arbets- och levnadsvillkor, har fått skarp kritik från de borgerliga svenska partierna som befarar att den ska medföra lagstiftning på områden som traditionellt sköts av arbetsmarknadens parter.

Kristdemokraten Juncker säger sig inte vara besviken på sina partifränder. Men han håller inte med.

– Jag tycker de har fel. Varför är den allmänna inställningen att socialpolitiken inte ska vara någonting för EU? undrar Juncker.

Samtidigt betonar han att han inte ser någon risk för "den nordiska modellen".

– I Norden spelar arbetsmarknadens parter en stor roll och jag vill inte ändra det, för det har varit framgångsrikt. Den sociala pelaren kommer inte att hota den nordiska modellen. Antingen gör man saker via lagstiftning – eller via förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Det gäller även de regler om minimilön som Juncker gärna skulle vilja införa i hela EU.

– Principen är viktig. Om du jobbar så måste du kunna leva på den lön du får. Så är det inte i alla medlemsstater.

Försvarsprincip

Det allt mer utvecklade försvarssamarbetet inom EU är en annan fråga som Juncker gärna talar sig varm för.

– Jag är för en EU-armé, men det måste hanteras på ett väldigt försiktigt sätt. Jag vill inte ha en militarisering av EU:s utrikespolitik. Det är inte det som är målet, säger Juncker och betonar i stället nyttan av en mer samordnad försvarsindustri.

– Vi har 20 olika flygplanstyper i EU. USA har sex. Vi har 17 olika stridsvagnssystem i EU. Det finns bara ett i USA. Om vi lägger ihop det här på ett intelligent sätt kan vi spara 50 till 100 miljarder euro om året.

Merparten av EU:s medlemsländer är även medlemmar i Nato. De som står utanför – som exempelvis Sverige och Finland – omfattas å andra sidan av EU:s egen solidaritetsprincip där artikel 42, punkt 7, i Lissabonfördraget utlovar "stöd och bistånd med alla till buds stående medel" till ett medlemsland som angrips militärt.

Den artikeln anser Juncker är lika stark som Natos försvarsgaranti – artikel 5.

– Om ett land attackeras måste de andra ställa upp. Jag tvekar inte en sekund på att det också skulle ske, säger Juncker om EU-garantin.

Sprit och brexit

Få europeiska politiker är lika erfarna som kommissionsordföranden. Han blev finansminister redan för 30 år sedan och var premiärminister i hemlandet i nästan 20 år.

Han har bejublats för sitt skämtlynne – men också ifrågasatts skarpt, när det antytts att hans skojfriskhet skulle bero på ett alltför stort alkoholintag.

Fast sådana ord får honom att fnysa.

– Jag har sagt så många gånger att jag inte har något problem med alkohol. Dumma journalister ställer alltid samma fråga, fräser kommissionsordföranden – som på typiskt Junckermanér sedan inte kan hålla sig från att tangera samma ämne igen när han pratar om brexit.

– Om man sitter på den här posten – full eller inte – så måste man handskas med verkligheten. Och verkligheten nu är att de (Storbritannien) har sagt att de ska lämna, säger Jean-Claude Juncker.

Rättad: I en tidigare version var det oklart om hur många flygplanstyper det handlar om.

Fakta

Fakta: Jean-Claude Juncker

Jean-Claude Juncker, född 1954, utsågs sommaren 2014 till ordförande för EU-kommissionen, sedan hans partigrupp – kristdemokratiskt konservativa EPP – fått flest mandat i EU-valet i slutet av maj samma år.

Han var dessförinnan premiärminister i Luxemburg från 1995 till 2013 och har parallellt även suttit som landets finansminister 1989-2009 och ordförande för eurogruppen 2005-13. Han är utbildad jurist, men har i princip hela sitt vuxenliv arbetat politiskt efter att tidigt ha engagerat sig i Luxemburgs kristdemokratiska parti, CSV.

Juncker är gift, men har inga barn. Under de senaste åren har han haft stora problem med njursten och ischias. Genom åren har han flera gånger även utpekats för att ha alkoholproblem – något som han dock ihärdigt förnekat.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Jean-Claude Juncker

. . .eurokrisen i Grekland:

Jag är stolt över att ha lyckats hålla kvar Grekland inom den solidaritet som eurozonen utgör. Jag fick kämpa mot fler än två till fyra länder som ville kasta ut Grekland ur eurosamarbetet.

. . .de inre gränskontrollerna i Norden:

Jag har fullständig förståelse för att länder och regeringar vill veta vilka som kommer till deras länder och varför. Därför måste vi ha en bra mix mellan yttre och inre gränsskydd. Men jag gillar inte hårda inre kontroller.

. . .handelsrelationerna med USA:

Jag borde inte säga att man aldrig vet med (USA:s president Donald) Trump. Men jag måste säga att efter uppgörelsen med Trump i juli i fjol om att stoppa den här grova formen av handelskrig så har han hållit sig till vad vi kom överens om.

. . .uttalanden från möten inom G7 och G20:

Jag läser aldrig slutsatserna. Om jag gjorde det skulle jag inte förstå dem. Skriv inte det, men så är det.

. . .förslaget om majoritetsbeslut snarare än enhällighet i utrikessammanhang:

Det är en skandal att EU inte kan tala med en röst vid FN:s människorättskommission i Genève bara för att en eller två medlemmar inte kan säga sanningen om att Kina inte följer den linje som vi skulle vilja att de gör.

. . .växande nationalism och populism:

Vi har i sekler sett länder och nationer som slåss mot varandra. Om alla säger att mitt land är mitt land, min åsikt är min åsikt, mina idéer är de enda rätta så kommer det att bli totalt kaos.

. . .brexit:

Min förhoppning och mina drömmar kan vara annorlunda, men om man vill agera ansvarsfullt måste man följa det som medlemsstaternas regeringar säger – och den brittiska regeringen säger att den vill lämna.

Visa mer...