Svenskt Pisaresultat en "tidig julklapp"

Utbildning ,
Foto: INGELA LANDSTRÖM
Skolverkets genrealdirektör Peter Fredriksson presenterar Pissarapporten.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Skolverkets genrealdirektör Peter Fredriksson presenterar Pissarapporten.
Foto:

De svenska 15-åringarna som deltog i Pisa 2018 får högre poäng i alla tre ämnena jämfört med förra Pisamätningen. Sverige ligger nu genomgående över OECD-genomsnittet.

De svenska resultaten har också andra ljusglimtar.

Det var upp till bevis för Sverige och ytterligare 78 länder eller regioner i dag. Hur hade deras 15-åringar lyckats i världens största elevstudie, Pisa?

Det svenska resultatet var, vardagligt uttryckt, helt okej. Poängen har ökat ytterligare något jämfört med Pisa 2015, även om förbättringen inte är statistiskt säkerställd. Klart är i alla fall att Sverige är på samma nivå som mätningen 2006, långt innan Pisachocken var ett faktum. Klart är också att Sverige ligger över OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden: läsning, matematik och läsförståelse. Detta trots att andelen utlandsfödda elever ökat i Sverige de senaste åren.

Det var därför en till synes avslappnad generaldirektör som inledde Skolverkets pressträff. Han berättade att han fick kännedom om det preliminära resultatet i somras, dagen innan han skulle gå på semester.

– Det blev en bra semester, sade generaldirektör Peter Fredriksson och avrundade senare pressträffen med att likna resultaten vid en tidig julklapp.

Positiv signal

I Pisa 2018 var läsning huvudämne och en positiv signal i resultaten är att pojkarna knappar in på flickorna. Världen över är flickor bättre läsare än pojkar. Men i Sverige har alltså killarna närmat sig tjejerna. Skillnaden är nu 34 poäng till flickornas fördel, vilket är i nivå med OECD-snittet. År 2012 var det svenska resultatgapet 51 poäng.

Men paradoxalt nog har svenska elevers läsintresse och läsning minskat (trots en ökad läsning på nätet), sedan 2009. Nära sex av tio elever uppger att de läser bara om de måste.

– Man kan fundera på hur den digitala läsningen förbättrar elevers läsförmåga. Vi vet att många elever inte läser böcker, men de läser texter på nätet och i sociala medier, säger Peter Fredriksson.

Andra positiva signaler är att eleverna, internationellt sett, har en hög närvaro och att de överlag tycker att de får bra stöd av sin svensklärare.

Lärarbristen ett problem

Men vad gäller likvärdighet, alltså en skola där alla elever oavsett bakgrund ges samma chanser att lyckas, syns ingen förbättring. Sverige ligger fortfarande på ett OECD-snitt. Då ska man veta att Sverige i början av 2000-talet hade ett relativt likvärdigt skolsystem, enligt Pisa.

– Elevers olika socioekonomiska bakgrund påverkar i alla länder, men i Sverige påverkar det mer än i andra länder och vi är också sämre än våra nordiska grannar. Det är ett dåligt betyg till den svenska skolan. Det finns ingen anledning till att vi ska vara sämre här, säger Peter Fredriksson.

Pisa 2018 visar att svenska rektorer i mer utsatta skolor i högre grad vittnade om lärarbrist, än vad rektorer på skolor med enklare grundförutsättningar gjorde.

Den största utmaningen framöver är att komma tillrätta med lärarbristen, enligt Peter Fredriksson.

– Detta utifrån att jag vet att alla elever behöver en utbildad, skicklig, legitimerad lärare i klassrummet. Ska vi komma tillrätta med likvärdigheten då vill det till att vi har lärare som kan hjälpa de eleverna som behöver lärares hjälp allra mest, säger Fredriksson.

Bäst i Kina

Kärnan i Pisa 2018 är alltså att Sverige återigen ligger över OECD-snittet i samtliga tre ämnen. Men vilka fick högst poäng?

I OECD-gruppen utmärker sig Estland, med högst poäng i läsning (523) och naturvetenskap (530). Japan har högst poäng i matematik (527).

Av de nordiska länderna har Finland högst poäng i läsning (520) och naturvetenskap (522), Danmark högst i matematik (509). Värt att notera är att Sverige är ensamt om att genomgående öka sina poäng sedan 2015.

De allra högsta poängen hamnar i Kina, närmare bestämt i Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang, med 555 poäng i läsning, 591 i matematik och 590 i naturvetenskap.

Det finns saker att lära av andra länder, men man ska också komma ihåg att skolsystemen ser olika ut – liksom de socioekonomiska skillnaderna, menar Peter Fredriksson.

– Att rakt av kopiera vad man gör i ett annat framgångsrikt land låter sig inte göras, säger han.

Fakta

Fakta: De svenska resultaten

ÅrLäsförståelse, poängMatematik, poängNaturvetenskap, poäng2000516510512200351450950620065075025032009497494495201248347848520155004944932018506502499

OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng. Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan jämföras över tid.

Källa: Skolverket

Visa mer...

Fakta

Fakta: De svenska resultaten

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 har drygt 5 500 elever i Sverige deltagit, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt har cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner svarat på frågorna i Pisa. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

OECD har ett nytt, fjärde kunskapsområde i Pisa 2018: global kompetens. Resultaten i denna del presenteras först 2020. Sverige har inte deltagit i den.

Källor: OECD och Skolverket

 

Visa mer...

Fakta

Fakta: De svenska resultaten

Pisaresultaten 2015 och 2018 i Finland, Danmark, Norge och Island:

FinlandLäsförståelseMatematikNaturvetenskap20155265115312018520507522DanmarkLäsförståelseMatematikNaturvetenskap20155005115022018501509493NorgeLäsförståelseMatematikNaturvetenskap20155135024982018499501490IslandLäsförståelseMatematikNaturvetenskap20154824884732018474495475

Källa: OECD

 

Visa mer...