Humanister i motvind på universiteten

Utbildning Artikeln publicerades
Konstnärligt campus vid Umeå Universitet. Arkivbild
Foto: Johan Gunseus / TT
Konstnärligt campus vid Umeå Universitet. Arkivbild

Antalet studenter som läser humaniora har minskat drastiskt de senaste åren – siffran är i dag den lägsta på minst 15 år.

Under 2018 sökte Linköpings universitet nya vägar för att få bukt med de underskott som drabbat främst ett antal humanistiska ämnen. Efter en utredning beslutade universitetet i januari i år att stoppa antagningen till bland annat kandidatprogrammet i kulturvetenskap och slöjd, hantverk och formgivning. Därtill lades fristående kurser i moderna språk ned.

– Vi har haft flera miljöer med humanistisk inriktning som har kämpat mycket med ekonomiska utmaningar, säger rektor Helen Dannetun.

Universitetet ska nu ändra fokus från moderna språk till språkkurser med tydligare anknytning till specifika yrken. En ny institution som samlar de humanistiska ämnena har skapats för att kunna genomföra nysatsningar.

Rekordfå studenter

Många universitet står inför liknande utmaningar. Den rådande högkonjunkturen, som sätter fler människor i jobb och färre i universitet, och därtill demografin med rekordsmå ungdomskullar, påverkar samtliga utbildningsområden. Men humaniora är extra utsatt, anser de universitet som TT varit i kontakt med. Och de får stöd i statistiken.

Siffror från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att antalet helårsstudenter inom humaniora och teologi (som kategoriseras tillsammans) i dag är lägre än vad det varit någon gång de senaste 15 åren, som är så långt bak som den tillgängliga statistiken går. Sedan en topp 2009/2010 har antalet sjunkit med 17 procent till 2017/2018. Över samtliga utbildningsområden i Sverige var motsvarande minskning knappt 5 procent under samma period.

Det är också tydligt att det främst är humaniorans alla fristående kurser som tappar, medan programmen har haft en stabil nivå.

Fredrik Svensson, utredare vid UKÄ, tror även att regeringens satsningar på andra utbildningar än humaniora samt ekonomiska förutsättningar har påverkat. De humanistiska utbildningarna erhåller den lägsta ersättningen, och det är ofta få studenter per kurs. Det kan bli en ond cirkel, säger Svensson.

– Den kombinationen innebär att den lärarledda tiden blir mycket låg. Det är klart att studenterna kommer att uppfatta det, och det kanske inte upplevs som kvalitativt. Känner man sig så prioriterad då?

Negativ attityd

Torkel Molin, prodekan på humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, pekar på samma ekonomiska problematik. Han talar också om en negativ attityd kring humaniora som ämne, att det finns en felaktig diskurs om att humanistiska utbildningar inte leder till jobb.

– Vårt synsätt på arbetsmarknaden är alltför instrumentellt. Man tänker att universiteten ska utbilda studenter av en specifik sort som ska stoppas in i ett specifikt hål som finns på arbetsmarknaden. Men ett problem jag ser framöver är att arbetsgivare inte vill ha personer med en specifik titel, utan man vill ha personer med en egen kompetens. Där kan humanistiska utbildningar ge ett försprång.

Marie Demker, dekan för den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, ser likt Torkel Molin att det finns en generell uppfattning av humaniora som en osäker väg framåt. Ofta är det tvärtom, menar hon.

Dessutom är ämnen som filosofi, språkvetenskap och historia ett fundament för resten av universitetens utbildningar.

– Humaniora har en viktig roll då tolkning och förståelse är så centrala delar för den forskning och utbildning som ges. Speciellt med vad vi ser i dag – med utvecklingen mot en mer individuell livsstil och en allt mer fragmenterad debatt – så är förmågan att kunna tolka och förstå trender, samhällsutveckling och människor en väldigt viktig kompetens, säger hon.

"Saknar bildningstradition"

Om minskningen är en reell trend som är här för att stanna är svårt att säga, enligt Ann-Kristin Wallengren, prodekan för Lunds humanistiska och teologiska fakulteter.

– Men klart är att Sverige saknar den bildningstradition som finns inom stora kulturländer som Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I Sverige har man inte riktigt greppat kulturens genomgripande roll i ett samhälle.

Fakta

Fakta: Röster från universiteten

Erika Martinsson, pressekreterare Karlstad universitet: "I likhet med landets övriga lärosäten ser vi ett minskat söktryck inom ett antal humanistiska ämnen, främst språk."

Anna Frykholm, kommunikatör Stockholms universitet: "...det demografiska läget och en bra arbetsmarknad gör att vi vid Stockholms universitet har upplevt en lägre studerandetillströmning vid flertalet av universitetets fakulteter, det vill säga inte enbart inom humaniora."

Greger Andersson, ämnesansvarig för språkstudier vid Örebro universitet: "Vi har en relativt kort historia som universitet och förskjutningen mot yrkesprogram och bort från t ex humaniora kunde därför ske tidigare hos oss. Dessa förändringar är inte bara utbildningspolitiskt motiverade utan speglar också trender bland de sökande studenterna."

Coco Norén, dekan för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet: "Man kan se nationellt och internationellt i Norden, att språk har det kämpigt. Men det är ett problem som går att lösa."

Visa mer...