Höstbudget som syns i många plånböcker

Ekonomi Artikeln publicerades
Regeringen har sagt att man vill sänka skatten för en miljon pensionärer. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Regeringen har sagt att man vill sänka skatten för en miljon pensionärer. Arkivbild.

Skattesänkningar för höginkomsttagare, pensionärer och glesbygdsbor – för många hushåll väntas regeringens höstbudget ge mer pengar kvar i plånboken.

Regeringens budgetförslag läggs fram den 18 september och i vanlig ordning är många av förändringarna redan kända.

– Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Den största reformen är den flitigt omdebatterade slopade värnskatten som beräknas kosta staten runt sex miljarder kronor per år. Det är en effekt av det så kallade januariavtalet, regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

"Jämna ut"

Värnskatt betalas i dag av den som har en lön eller arvoden på över 703 000 kronor per år. Enligt finansdepartementet innebär den slopade värnskatten en skattesänkning på i snitt 17 700 kronor per år för de 345 000 som tjänar mest. Ju mer du tjänar desto större blir effekten i plånboken.

I höstens budget väntas också en ytterligare sänkning av skatten för ålderspensionärer med en pension på över 17 000 kronor i månaden.

– Det är ett fortsatt steg i ambitionen att jämna ut skatteskillnader mellan pensionärer och yngre på arbetsmarknaden, ett sätt att neutralisera jobbskatteavdraget, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Dessutom höjs grundskyddet för de sämst ställda pensionärerna i form av högre garantipension, 200 kronor, plus höjt bostadstillägg.

I en riktad satsning mot landsbygden får invånare i kommuner i vissa stödområden, framför allt i nordvästra Sverige, en skattereduktion på drygt en hundralapp per månad. Ungefär 830 000 personer i uppemot 80 kommuner omfattas.

– Den här budgeten är första chansen att göra januariavtalet till praktisk politik. Det är det som präglar budgeten, säger Jens Magnusson.

Litet reformutrymme

Privatekonomerna tycker inte att man kan peka ut några direkta förlorare i och med höstens budget.

– Det är ingen stor skattehöjning för någon viss grupp eller så där, säger Jens Magnusson.

Bensinskatten, som brukar väcka het debatt, justeras enligt en något komplicerad modell som i slutänden innebär att priset per liter bensin vid tanken ökar runt 15 öre, som enligt regeringen är en justering för inflation.

Taket för hur stor del av reavinsten vid en bostadsförsäljning som får skjutas upp för beskattning, som nu återinförs, höjs till tre miljoner kronor vilket gör att fler kommer att kunna begära om fullt uppskov. Men flyttskatten, räntan på uppskovsbeloppet, ser ut att blir kvar.

Av det som hittills är känt kring finansiering av reformerna finns en skatt på plastbärkassar som införs i maj nästa år och som enligt förslaget innebär att kassar i handeln beskattas med tre kronor per påse och tunnare påsar med en skatt på 30 öre.

Några stora överraskningar i samband med att budgeten presenteras finns inte i korten.

– Hushållen, framför allt löntagarna, har fått det väsentligt bättre under en ganska lång tid med god inkomstutveckling, höjda bidrag och sänkta skatter. Barnbidraget och flerbarnstillägget justerades nyligen. Det finns inte så stort reformutrymme. Privatekonomiskt tror jag inte att man kan förvänta sig så mycket mer, säger Arturo Arques.

Fakta

Fakta: Skatteeffekterna

Slopad värnskatt

Den slopade värnskatten ingår i regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna och beräknas kosta staten drygt sex miljarder kronor per år. Det innebär en skattesänkning för de högst avlönade då den extra statliga inkomstskatten på fem procent, värnskatten, endast betalas av den som har en lön eller arvoden på över 703 000 kronor per år. För en person med en årsinkomst på 800 000 blir skatteförändringen – 4 110 kronor per år. För en person med en årslön på 1,5 miljoner per år blir förändringen en minskning av skatten med 39 110 kronor, enligt beräkningar från Finansdepartementet.

Sänkt skatt på pension

Många pensionärer betalar högre skatt på sin pension än vad löntagare betalar för sin lön. Den klyftan har regeringen som mål att jämna ut. För att närma sig målet har regeringen sagt att man vill sänka skatten för en miljon pensionärer från 2020, ett förslag som skulle kosta staten 4,3 miljarder kronor. Skattesänkningen berör dem med en pension på över 17 000 kronor i månaden.

Höjt grundskydd för pensionärer

Garantipensionen höjs med 200 kronor i månaden utöver den årliga uppräkningen. Dessutom ska bostadstillägg kunna betalas ut för hyror upp till 7 000 kronor i månaden, en höjning av taket från 5 600 kronor. Dessa två förstärkningar av pensionärers ekonomi beräknas kosta statskassan 2,2 miljarder kronor.

Skattereduktion för glesbygdsbor

I ett "landsbygdspaket", som totalt kostar staten 2,2 miljarder kronor, ingår en skattereduktion för invånare i kommuner i det som räknas som stödområde A och B. Det handlar främst om nordvästra Sverige. Skattereduktionen innebär 1,35 miljarder kronor mindre i skatteintäkter för staten, men 1 650 kronor i skattesänkning per år för ungefär 830 000 landsbygdsbor i uppemot 80 kommuner. I snitt får dessa glesbygdsbor 137 kronor i sänkt skatt per månad från och med nästa år.

Dyrare bensin

Bensinskatten korrigeras och summan av förändringen blir att skatten höjs med KPI, det vill säga inflationen, och blir runt 15 öre dyrare per liter.

Uppskovstak

Taket för hur stor del av reavinsten vid en bostadsförsäljning som får skjutas upp för beskattning höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor. Taket slopades tillfälligt genom ett riksdagsbeslut för tre år sedan men ska nu återföras.

Källa: Finansdepartementet

Visa mer...