Falck: Att nämnas bland de bästa är stort

Första VM-medaljen sedan 1999 var redan säkrad.

Det enda som stod i vägen för en VM-final för Mattias Falck var en 157-rankad och 19-årig kvalspelare från Sydkorea.

Men 27-åringen fick omgående känna på varför An Jae-Hyun hade skrällt sig hela vägen till en semifinal. Sydkoreanen inledde starkast och vann det första setet med 11–8. Falck replikerade dock och kvitterade till 1–1 i set i vad som skulle komma att bli en svängig tillställning.

An Jae-Hyun gick på knock i tredje set och vann det stort med hela 11–3. Mattias Falck var där och då inne i en svag fas – men kom tillbaka.

Svensken tog sig i kragen och svarade med att vinna fjärde set med klara 11–4 och det var återigen kvitterat.

Set nummer fem blev sedan en jämn historia. Falck vände underläge med 6–9 till vinst med 11–9 – och hade plötsligt slagläge i en semifinal där han dittills hade fått jobba i underläge.

– Jag tog fram en backhandserve i slutet av femte och varierade spelet. Jag kände ändå att jag hade mina lägen men nu satte jag mina lägen också, säger Falck.

Uppgivet hos An Jae-Hyun? Knappast.

Sydkoreanen kom tillbaka starkt, vann det nästkommande setet med hela 11–2 och såg ut att ha ett mentalt övertag inför avgörandet. Men icke.

Mattias Falck tog ett järngrepp om det sjunde setet, gick upp till en trygg ledning – och hade plötsligt sex matchbollar.

Svensken behövde två – An Jae-Hyun slog ut den sista bollen vilket betydde att Falck vann det sista setet med 11–5 och matchen med 4–3.

Han blir i och med vinsten den första svensken att nå en VM-final sedan Jan-Ove Waldner tog guld 1997 och är nu en av svensk bordtennis största någonsin.

Vi talar om Tage Flisberg, silver 1954, Stellan Bengtsson, guld 1971, Kjell Johansson, silver 1973, J-O Waldner, guld 1989 och 1997 och silver 1991, och Jörgen Persson, silver 1989 och guld 1991. Nu räknar vi in Mattias Falck som sjätte man i den samlingen.

– Att bara nämnas bland de bästa svenska spelarna är stort, säger han.

Falck hyllar även sin coach, legendaren Jörgen Persson, som följde matchen från sidan.

– Jörgen Persson var min idol som liten. Jag känner att vi har bra kemi och han är väldigt viktig för mig med många små avgörande detaljer.

Persson själv hade svårt att hålla tårarna tillbaka när finalplatsen var säkrad och var lyrisk över Falcks insats.

– Det är viktigt att han kan lita på fantasin, ha variation i servar och göra det ovanliga, som flipparna långt ut i forehand.

Nu väntar regerande OS- och världsmästaren Ma Long i final som tidigare på lördagen slog ut sin landsman Liang Jingkun.

Tre gånger har Falck och Ma Long mötts tidigare, senast i lag-VM i Halmstad förra året. Kinesen är dock ingen som räds svensken.

– Jag har aldrig varit i bättre form än nu och känner att jag närmar mig honom. Kan jag komma upp i min högsta nivå tror jag att jag kan störa honom, säger han.

Vi får se om han får rätt och ser till att den kinesiska muren rivs på nytt.

Blir så fallet kan det bli en tuff hemkomst till Kina för Ma Long – åtminstone om man får tro "Det evigt gröna trädet".

– Det här är helt sjukt. När han fick 5–4 i skiljeset så var jag säker på vinst. Ma Long har alltid mött landsmän i sina VM- och OS-finaler. Om han förlorar mot en icke-kines kommer han att få en hel nation emot sig. Det kan ligga honom i fatet, säger Jan-Ove Waldner till TT.