Ingen lösning om toppjobb i EU

EU Artikeln publicerades
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.

Kampen om toppjobben i EU blir både lång och svår.

Ett nytt toppmöte krävs om en dryg vecka för att hitta enighet bland EU:s stats- och regeringschefer.

Trots intensiva förhandlingar in i det sista fanns egentligen aldrig någon möjlighet att enas vid midsommarens toppmöte i Bryssel.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är den som leder jakten på framför allt en ny ordförande i EU-kommissionen. Och han hade låg förväntan redan på förhand.

"I går var jag försiktigt optimistisk. I dag är jag mer försiktig än optimistisk", skrev Tusk på Twitter strax innan mötet inleddes, efter att ha haft en intern träff med de två tungviktarna i skaran av EU-ledare: Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

När sedan ledarna väl kom ut från mötet tvingades Tusk konstatera att inget ännu kan sägas definitivt om varken ny kommissionsordförande eller ny rådsordförande eller utrikeschef eller något annat av toppjobben.

– Det fanns ingen majoritet för någon kandidat. Toppmötet är överens om att det behövs ett paket som reflekterar de olika sidorna i EU. Vi möts igen den 30 juni, sade Donald Tusk på sin presskonferens.

"Behöver mer tid"

Nu måste processen och diskussionen fortsätta, sammanfattade i sin tur statsminister Stefan Löfven (S).

– Vi har diskuterat det grundligt, och kan konstatera bland annat utifrån det parlamentet uttalat att det i dag inte finns någon majoritet för någon av kandidaterna, sade Löfven på väg ut från mötet.

De förhandsutpekade toppkandidaterna Manfred Weber, Frans Timmermans och Margrethe Vestager är fortfarande med i spelet, trots oenighet om systemet med så kallade "spitzenkandidaten" – det vill säga de olika partigruppernas toppnamn – sade Löfven.

– Man måste titta både på dem och på andra, och se vad som löser upp situationen. Det handlar om helhetslösningen och dialogen med parlamentet och mellan medlemsstaterna.

Inte heller Tusk ville utesluta något eller någon.

– Vi behöver mer tid för att diskutera hela landskapet och det är därför vi kommer tillbaka till det här i slutet av juni. I dag är det för tidigt för att diskutera namn och poster, sade Tusk.

Många toppnamn

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde Weber enkelt kunna utses, då bayraren redan länge varit toppkandidat för EU-parlamentets största partigrupp.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

Dessutom uppges övriga tunga partigrupper i EU stå fast vid sina kandidater: nederländaren Timmermans för socialdemokratiska S&D och danskan Vestager för liberala RE.

Utöver dessa tre nämns även den konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna.

Vad gör Merkel?

En nyckelroll spelas som vanligt av Angela Merkel. Hon har hittills stått fast vid sin tyske landsman och partiunionskollega Manfred Weber – om än ganska halvhjärtat. Frågan är om hon nu kommer att överge sitt stöd för toppkandidatssystemet.

– Det finns inte majoritet för någon toppkandidat. Det är något som är en utmaning för oss, sade Merkel på väg ut från mötet och betonade vikten av att nå ett resultat som även EU-parlamentet kan acceptera.

– Vi vill inte under några omständigheter ha en kris med parlamentet, sade Merkel i Bryssel.

Fakta

Fakta: Toppmötet i Bryssel

Midsommarens toppmöte i Bryssel inleddes på torsdagen och är i princip indelat i tre delar:

• En första arbetssession ägnades åt att anta uttalanden om förhandlingsläget kring kommande långtidsbudget, klimatförändringarna, kampen mot desinformation och hybridhot samt utrikesrelationer och EU:s strategiska agenda för de närmaste åren.

• En arbetsmiddag på torsdagskvällen ägnades helt åt vilka som ska sitta på de olika topposterna.

• Fredagsförmiddagen är i sin tur vikt åt ett inkluderande eurotoppmöte – där även icke-euroländernas ledare deltar – för att gå igenom utvecklingen av EU:s ekonomiska och monetära union.

Mötet ska preliminärt avslutas vid lunchtid på midsommarafton.

Källa: Europeiska rådet.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Toppmötet i Bryssel

Här är de fem tyngsta EU-posterna som ska tillsättas efter EU-valet:

• EU-kommissionens ordförande (just nu Jean-Claude Juncker, konservativ från Luxemburg). Föreslås av stats- och regeringscheferna, med hänsyn till resultatet i EU-valet. Godkänns formellt av EU-parlamentet, troligen i mitten av juli. Tillträder tidigast den 1 november.

• EU:s permanente rådsordförande (Donald Tusk, konservativ från Polen). Utses på egen hand av stats- och regeringscheferna. Tillträder troligen den 1 december.

• EU:s utrikeschef (Federica Mogherini, socialdemokrat från Italien). Föreslås av stats- och regeringscheferna i samråd med nya kommissionsordföranden. Godkänns formellt tillsammans med alla övriga kommissionärer av EU-parlamentet.

• EU-parlamentets talman (Antonio Tajani, konservativ från Italien). Väljs internt av EU-parlamentet i början av juli.

• Chef för Europeiska centralbanken, ECB (Mario Draghi, oberoende från Italien). Utses av stats- och regeringscheferna för åtta år i taget. Draghis mandat går ut den 31 oktober.

Visa mer...